19 dagar sedan festen tog slut – här är ögonblicken från US Open vi inte glömmer (Sponsrat)

0
Foto: Michael Vadon - https://flic.kr/p/oVPubr - (CC BY 2.0)

Som rubriken lyder; för 19 dagar sedan spelades den allra sista bollen av årets sista Grand Slam. Nu väntar istället en lång och kanske för många en seglivad tennishöst. Vi på Tennisportalen ska summera US Open med ett par ögonblick som vi sent glömmer. Som vanligt – mycket nöje! 

Nick Kyrgios – mannen vi alla älskar. Nja, inte riktigt kanske men potentialen och kapaciteten finns onekligen där. Samt underhållningsvärdet. Det händer ju i princip alltid något intressant (beror kanske på hur man ser på det) när den hetlevrade australiensaren är i farten. I kontrasternas match mot John Millman, en hårdjobbare å det grövsta och en spelare som opererat axeln fler gånger än vad som borde vara möjligt, fick Kyrgios själv känningar i sin högra axel och ställde därefter till med en show. Rackets flög, domaren fick sig en törn, svordomarna avlöste varandra. Det hände mycket som sagt…

Maria Sharapova – Drottningen var tillbaka! Sharapova var namnet på allas läppar. Undertecknad trodde på riktigt det fanns en gnutta chans till att ryskan skulle stå som slutsegrare. Nu räckte det “bara” visserligen till en fjärderunda men att Sharapova gick så långt med tanke på att hon gjorde sin femte turnering för året och den andra på hardcourt, och dessutom hann med att besegra världsfemman Halep komfortabelt, är nog istället ett svaghetstecken till WTA-touren. Det ska ju inte kunna hända kan man tycka. 19 gånger pengarna stod hon i på förhand av de flesta spelbolagen. Efterspelet kring Sharapova har istället kommit att handla om den “beef” som uppstod med Wozniacki. Danskan var arg för att Sharapova fick spela kvällsmatcher på Arthur Ashe Arena, vilket inte Wozniacki fick. Sharapovas svar? “Jag är i fjärderundan, vart är Wozniacki?”

 

Rafael Nadal – Ja, jösses vad bra han är nu, Nadal. Nånstans känns det som att han inför året helt sonika bestämde sig för att det är sluttramsat och det bara var dags för att bråka om Grand Slams igen. Aggressiviteten är där igen. Självförtroendet. Auran av att inte kunna förlora är tillbaka. Vi skulle kunna bli långrandiga och skriva om varför vi tror Nadal tagit sig tillbaka som världsetta igen men istället – dags att printa ner ett par rader om hans bisarra position vid returtagandet i finalen. Det måste ändå klassas som ett ögonblick vi sent kommer glömma. Kevin Anderson som finalmotståndare. Nadals odds inför match? För den som bettade på tennis hos Mr.Green var det 1.25! Vart var Nadal? Ett par meter bakom baslinjen. En fantastisk taktik. Anderson har till skillnad från kamrat John Isner inte jättelätt för att vinkla ut sina motståndare i serven och Nadal fick således mer tid än vanligt till att avväpna sydafrikanens främsta vapen. Respekt.

Sloane Stephens – Herregud, vilken turnering för Sloane! Bara 6 månader tidigare kunde Sloane knappt gå p.g.a en fotskada, som totalt hämmade henne i 11 månader. En bedrift som egentligen inte kan printas ner i ord. Avsaknaden av Serena Williams var som bortglömd när det stod klart att två amerikanskor i form av just Sloane Stephens och Madison Keys skulle göra upp om en Grand Slam-titel. Omfamningen spelarna emellan efter den inslagna matchbollen värmde dessutom tennishjärtat lite extra och fick symbolisera den kärlek som vi fick känna under två veckor i New York. Om bara 116 dagar vankas det tennisfest igen i Melbourne. Vi längtar redan…

 

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here