Home / Reportage / Magnus Tideman till Tennisportalen: ”Det är för mesigt i svensk tennis”
Magnus Tideman och Jeremy Chardy. Foto: Alex Theodoridis/Tennisportalen

Magnus Tideman till Tennisportalen: ”Det är för mesigt i svensk tennis”

Tennisportalen har varit nere i det kroatiska semesterparadiset Umag för att bevaka ATP-turneringen och på plats träffade vi Magnus Tideman, 38-rankade Jeremy Chardys tränare sedan tre år tillbaka.

Tideman berättar om det vardagliga arbetet med fransmannen, de utmaningar som svensken ställs inför och vad Chardy behöver göra för att ta steget in på topp-10.  

Den frispråkiga Uppsalabon passar även på att ge en känga till svensk klubbtennis som enligt honom är en stor bidragande faktor till att vi inte längre kan mäta oss på internationell nivå.

Vi träffades dagen innan Chardys öppningsrunda i turneringen och Magnus, iförd keps och ett par snabba solbrillor, skulle efter intervjun bege sig till träningsbanan för ett lågintensivt pass med Jeremy, ovetandes om fransmannens deltagande kommande dag p.g.a en stukad fot.

Chardy skulle sedermera vinna matchen i överlägsen stil mot serben Nicola Cacic efter 6-2, 6-0 men resultatet var inte talande för Chardys tidigare prestationer under året.

I år har det gått lite sämre, han har inte riktigt fått till det i matcherna, han har haft hyfsade lottningar men inte fått det att släppa.

I Wimbledon halkade han när vi körde snabbhetsträning på hardcourt och gjorde illa handleden. Det har blivit mycket skit men jag tror riktigt mycket på honom. Jag tycker att han nästan slår hårdast i världen. Ingen vill möta honom när han spelar bra. Han spelar nästan bättre mot tuffare motstånd för då är han mer avslappnad. Vi jobbar på att han ska spela som favorit också, som Djokovic t.e.x. Han är favorit varje match och hanterar det därefter, det gäller att klara av att vara favorit också.

Många var det som förvånades över Chardys uteblivna närvaro i Swedish Open i år, med tanke på sin svenska tränare och det faktum att Chardy ägnade en hel träningsvecka i Båstad inför fjolårets upplaga. Swedish Open själva frontade Chardy som en av spelarna i startfältet på sin officiella hemsida, trots att man enligt Tideman inte kommit överens om fransmannens deltagande.

Vi hade en deal att spela både Båstad och Hamburg men vi hade inte pratat om det i år. De trodde det och jag trodde det men vi hade inte bestämt någonting. I Stockholm tror och hoppas jag att han spelar. Det är nära och bra, Båstad är inte direkt nära. Man tror det eftersom det ligger i Sverige men det är sex timmar tid med bil från mig. Närmare hit till Umag nästan…

Varför blev det Hamburg istället?

Hamburg är dubbelt så stor, både i prispengar och poäng. Nu spelade han dåligt där (f.Maximo Gonzalez), men det vet man aldrig innan. Det var inget bra startfält i Båstad heller, hade han spelat bra i Hamburg skulle han kunna vinna där. Det var dubbelt så mycket prispengar i Hamburg som sagt och då är det lätt att välja det, säger Tideman.

Hur skulle du sammanfatta era tre år tillsammans?

Det har varit kul, han är rolig men lite ojämn. En humörspelare. Jag brukar kalla honom för latinspelare, jag är viking då får jag höra tillbaka. Ibland kraschar det men jag tror att han kan bli riktigt, riktigt bra. Vi får inte riktigt ihop alla pusselbitar ännu, tyvärr.

Vad kan han förbättra i sitt spel?

Vi jobbar med backhanden, så att han ska känna sig mer harmonisk där och slippa gå runt och slå forehands hela tiden. När han är osäker kommer slicarna och vi jobbar på att han ska toppa mer. Dubbel spelar han mycket för att bli bättre på volley och låga bollar. Vi jobbar med små grejer hela tiden, säger Tideman.

Är det huvudet som skiljer Chardy från topp-10 spelarna?

Ja, lite grann, att kanske våga förlora lite grann. Det är inte stora grejer. Som Elias Ymer, nu är han värdelös helt plötsligt. Han skulle kunna vinna hela Kitzbühel, det är så nära att han lyckas. Och då är han världsstjärna igen. Han är bra men en bit ifrån. Intressant sport, för det är så små saker som skiljer.

Små marginaler i toppen?

Är man bättre så har man tur med marginalerna men det är små grejer, lite självförtroende på vissa bollar, våga slå en hård andraserve i vissa lägen, säger Tideman och fortsätter.

– Chardy är talang i sina slag men inte riktigt som Federer. Lite som Elias Ymer, lite kantig, Norman som han var på sin tid. Alla spelare är olika, sen kan man vara världsetta utan talang, som Courier var. Självklart jobbar vi på att Jeremy ska förbättra sitt spel men det är så små grejer när man är så bra.

Jeremy Chardy är idag rankad 38:a i världen, ett par placeringar ifrån sin högsta uppnådda ranking i karriären då han 2013 var så högt som 25:a. Chardy är kort och gott en spelare som kan beskrivas med epitetet ”världsklass” men Tideman menar att det är få som sätter fransmannens ranking höga ranking i perspektiv gentemot andra sporter, i synnerhet fotboll.

Jag vet inte om Zlatan är bättre än 38:a just nu i världen, knappt. Min kille, vad ska han bli bättre på för jag ofta höra? Sebastian Larsson i Sunderland, vad är han rankad i världen, 500 kanske? Wow tänker de flesta, men tennisspelare rankade 40 i världen, kan de bli något? Lite så går tongångarna. Nu är fotboll visserligen en större sport en tennis men intressant är det.

Kommer ni förresten ihåg Kalle Flykt? Han var rankad 220 i världen när han jobbade med mig, Magnus Norman och Thomas Johansson för ett par år sedan. Han var kompis med killarna i Uppsala Basket och folk frågade ofta honom: ”När ska du bli bra?”

Jag menar, han var 220 i världen. Ni spelar i Uppsala basket, det finns tusentals bättre basketspelare i NBA som är bättre än er. Sen har ni Kroatien, Ryssland, Australien, och massvis med andra länder som har bättre spelare, säger Tideman.

Hur mycket följer du svensk tennis?

Jag är resultattokig och följer svensk tennis mycket. Jag kollar futures, så mycket jag hinner med. På killsidan. Tjejerna har jag sämre koll på. Killarna följer jag från future som sagt, nästan från juniorerna.

Vad säger du om Carl Söderlunds fantastiska resultat nu i Båstad senast?

– Nu ska han till college i fyra år?

Det blir ett år i taget enligt honom själv.

– Han är matchspelare, sämre på träning. Det är ruskigt bra att vara sådan, vi har inte många som är så. Han har en bit kvar men kul att det kommer upp någon annan än bröderna Ymer, för de andra att se det och själva bli sporrade. Söderlund kanske slår Ymer nu, och någon som har slagit Söderlund på träning kan intala sig att de också kan.

Så var det förut. Jag blev topp-100 p.g.a att Wilander och de här, var i toppen. ”Är han etta i världen?” Klart jag kan bli topp-100 då tänkte jag, man tror ju på det.

– Jag har inte sett så mycket av de yngre spelarna i landet. Jag brukar prata en hel del med Joakim Nyström, vi äter ofta frukost ihop då vi båda bor i Uppsala. Vissa veckor ser det riktigt bra ut och vissa veckor faller de ifrån lite grann.

”Kanarieöarna i tre veckor”

– Fred Simonsson är duktig ibland och sedan så faller han ifrån och är borta ett tag. På somrarna under min tid, då spelade man 60-70 singelmatcher, när man var i 12-14 års åldern. Då spelade man Ängelholm, Skummeslöv, Båstad, Varberg, Falkenberg. Sen blev det höst och då var man redo på träningen. Nu åker man med morsan och farsan till Kanarieöarna i tre veckor och sen är det SM i augusti. ”Nu kör vi grabbar”.

Vintern var träning och sommaren matcher med SM, Salk-Open, Opelcup, DM. Nu är det bara träning. Vi är ju bäst på att träna, konstaterar Tideman.

Svensk tennis är onekligen en kontrast idag mot var det en gång var med åtskilliga spelare i världstoppen som utmanade om GS-titlar med jämna mellanrum. Svenska tennisförbundet har de senaste åren fått ta mycket skit p.g.a de uteblivna framgångarna men Tideman menar att problematiken istället ligger ute i klubbarna.

Jag vet inte om du läste DI förra veckan där jag uttalade mig om klubbarna men folk nuförtiden ger förbundet all skit. När vi var bra var förbundet kasst. Nu har vi ett bra förbund med anställda som kan tennis, med Fidde (Fredrik Rosengren) som förbundskapten. Vi har uppstyrda tävlingar.

Det kan alltid bli bättre men förr hade vi GIH:are, gympalärare, som åkte bort sex veckor på sommaren för att se olika länder och inte hade koll på någonting. Då hade klubbarna varit så starka och det kom spelare lite från överallt, Skellefteå, Mariestad, Uppsala.

”Styrelsen hjälper sina barn”

Klubbarna nu ska ju fostra spelarna, det händer ju ingenting! För som jag sa då, i DI, i styrelsen på klubbarna sitter föräldrar till de bästa juniorerna och vad händer då? Om du är den bästa junioren i klubben och skriker en grov svordom på träning, och jag som chefstränare säger att nu får du inte spela på två veckor. Då säger styrelsen istället: ”Min son sa det här”, bara för att han inte ska bli avstängd. Och så blir han inte avstängd för styrelsen hjälper sina barn. Barn ljuger ju, de fattar inte föräldrar idag. Är du den här chefstränaren som vill ta ut eleverna och springa i två minusgrader, ”Nej, det blir inget, för styrelsen har sagt det”.

Jag får ju frågan varenda dag, vad är det som händer med svensk tennis?

 

Barn är för bortskämda i Sverige idag helt enkelt?

Hela världen är bortskämda men det är fult att bolla idag och hålla bollen inom spel. Är du stor och stark som Söderling och Pim-Pim var ska du ju spela så, men är du 1.85 eller 1.80 lång kan du inte spela så. Pim-Pim hade en utveckling som ingen annan, klart han ska spela så. ”Kalle Karlsson”, 1.79 lång, bolltalang, varför ska han in och ”kötta”?Han måste ju spela tennis!

Den här chefstränaren har sitt namn på bilen, då är man klar. Lite mesig. Man är 24 år gammal och aldrig slagit in en boll. Sedan blir det helg, och då vill man vara hemma, säger Tideman och fortsätter.

Jag förstår dem, men det är då du ska se matcherna. Tråkigt en lördagkväll visserligen, men det är då du ska vara med de i Ängelholm, Skummeslöv och titta, följa upp. Kanske ha en folkabuss från klubben. Fan vad kul, ha sex killar eller tjejer och bara köra, skälla, käka. Sedan åka vidare till nästa ställe och då ska det banne mig bli bättre till nästa gång.

Behöver vi utbilda våra svenska klubbtränare bättre?

Jag tror det lite grann. Vi har ju möten hela tiden. Kör lite istället, det är inte farligt att få mjölksyra. Det är inte farligt att springa i fem minusgrader. Jag vill inte låta gammal här men kör innanför linjerna. Det ska vara nån gymtränare som står på banan med balansträning och gummiband. 

”Gilla det eller börja med innebandy istället”

Kör lite, backträning idag grabbar i tio minusgrader, gilla det eller börja med innebandy istället. Kör sommartouren, bo vandrarhem. Kör, spela fotboll när det regnar. Nu är det mycket Kanarieöarna två veckor och komma hem rostig. Nu kör vi tisdag, torsdag, fredag igen”.

– Inga matcher på träningarna heller, för då blir man nervös och får stryk. Jag tror att vi måste ändra lite. Tror säkert de är samma i andra länder men de har mer miljoner att ta av kanske. Vi är inga talanger i Sverige. Ta fotbollen som exempel. Varför ska vi hålla på med klackar för? Vi är tråkiga. Vi är hårda och system, det är vad vi klarar av. Ska vi ta in fem jonglörer på mittfältet, då får vi stryk så in i helskotta.

Nästa svensk i topp-50, vem tror du?

Jag har hört mycket om yngsta Ymer, att han ska vara ruskigt duktig, men jag kan för lite om honom. Har inte sett honom riktigt än, får bli det när han blir hel igen.

Han pressade Zverev till tre set senast i Stockholm Open.

Vi har haft många Wildcards som varit bra. Eleskovic fick tio stycken och spelade jämnt mot alla. Vi måste ju vinna, jämnt är värdelöst! 

”Resultaten dröjer oftast fem år”

– De säger att Mikael ska vara rätt bra men Elias, han är ju ung. Låt han mogna lite. Men det är tufft för honom också. Hade vi haft sju stycken på topp-50 hade du knappt vetat vem han var. Nu är det som att han förlorar en match och han är ingenting. Skulle vara bättre för honom om han hade en Söderling på touren som tryckte ner honom. Nu har Normans akademi hållit på i fem år. Det dröjer oftast fem år. Jag var i England i fem-sex år och nu kommer resultaten, det dröjer. Där kör de på rätt bra, tränarna, de mesar inte så mycket. Eleverna betalar för att vara där och tränarna skickar bort eleverna om de inte sköter sig.

About Alex Theodoridis

Alex Theodoridis
Tennisfrälst Spånga-bo som är extra svag för Challengertouren. Ser upp till Rafael Nadal men missar inte en match när Radek Stepanek är inblandad.Enrico Becuzzi är och kommer alltid förbli en hjälte för mig. Finns på Twitter!

Check Also

Historien om Enrico Becuzzi: ”Jag har förmågan att alltid börja om från noll”

Hand upp om ni har hört talas om Enrico Becuzzi? Mest troligt att ert svar är ...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *