Mikael Ymer, Marseille Open 2020. Foto: Tennisportalen

Stefanos Tsitsipas släppte bara fyra gem på Mikael Ymer i Marseille Open.

Vi fick en pratstund med Mikael ett par timmar efter matchen och svensken hade då hunnit reflektera en hel del kring sin insats.

Matchen låg givetvis i fokus men det skulle också bli ett samtal om Mikaels nya sociala medier-vanor, missförståndet i tävlingsschemat och spelarnas tidigare juniormöten.

– Man behöver nog inte gå in på vem som var den bättre spelaren på planen i och med att det var ganska självklar, inleder Mikael.

– Det är också bra, att få matcher mot spelare av hans kaliber. Jag är otroligt imponerad av honom (Tsitsipas) och det var lite som efter min match mot Tiafoe i Milano förra året (Next Gen) då det kändes som jag inte hade nån aning om vad jag skulle göra. Jag höll knappt ett servegem och det var lite samma känsla. Jag säger inte att jag kommer slå honom om fyra månader heller men det är bra, att få såna här matcher. Jag kommer komma tillbaka till hotellet och reflektera kring matchen och min hjärna kommer snurra och fundera: ”Okej, vad behöver jag göra nu framöver”. Jag ska kolla om matchen och förhoppningsvis finns det positiva saker jag an ta med mig och lära mig av. 

– Jag är heller inte arg nu i och med att jag kände att han har en nivå som jag inte alls är på, där jag står idag. Allt som allt, jag fick med mig en bra vinst i första omgången (Gasquet) och det finns en del att lära av min insats mot Tsitsipas. Jag hade ett bra snack med Frederik (Nielsen) och det är matcher som denna man kommer lära sig av. Okej, det är det här som krävs, jag är efter nu och ligger inte där jag vill vara än men med rätt jobb kommer jag kunna ta mig närmare dit jag vill. 

Vad tyckte du var den största skillnaden mellan er på banan? 

– Han servade väldigt stadigt hela tiden och framförallt hans placering i serven var på en riktigt hög nivå. Han hamnade också i bra positioner i sina servegem och det kändes som han fick två gratispoäng i varje servegem. Det ska bli intressant att se om statistiken säger samma sak men hur som helst, att i princip börja med 30-0 i sina servegem och med den baslinjespelare han är, jag kom inte ens nära. Jag kände också under matchens gång att min serve inte var så dålig men han fick allt tillbaka i banan. Vanligtvis, även under sämre servedagar, brukar jag kunna plocka fram en slice utåt, några bomber, serve och volleys och liknande. Allt kom verkligen tillbaka från honom. Jag vet själv hur det kan vara när jag har bra returdagar och för motståndaren hamnar du i en uppförsbacke. Han är också fruktansvärt bra i huvudet. 

Mikael fortsätter.

– Han körde sitt race. 0-30, 30-0, det spelade ingen roll, han var väldigt bra på att ge allt i det han ska göra och det sätter också en mental press på dig själv. Jag är egentligen imponerad av allt och utveckligen han haft då jag känt hela hans familj sedan yngre dagar och vi växte upp tillsammans på juniortouren. Han ska ha stor kredd för alla hans framgångar! 

Du nämnde hans mentala förmåga. Förutom det, var det något du kände i han gjorde som var på en helt annan nivå än vad du är van vid?

– Det är inte så att han har en Kyrgios-liknande serve eller något som sticker ut som är helt otroligt. Istället gör han så många saker så otroligt bra, det finns inte bara en specifik grej och då behöver du nästan inte heller ha något som sticker ut avsevärt. Jag vet inte om du håller med mig men i början av andra set där jag fick med mig första gemet så kände jag under en kort period vad som krävdes för att hota dessa spelare inom topp-6. Jag ”tog” lite offensivt från honom och det är lite där det ligger, jag behöver lära mig att hålla en viss nivå som krävs för att orka ligga på. Jag får inte vara för tuff mot mig själv och det r första matchen mot en så högt rankad spelare men det blir lite att jag faller tillbaka i banan och då är det tack och godnatt! Det märktes efter 30 minuter i första set. Jag faller tillbaka och hamnar för långt bak.

Mikael och Stefanos är båda födda 1998 och har ställs mot varandra ett flertal gånger på juniortouren. Det var också svensken som gick segrandes i EM-semifinalen 2014 i Moskva, 7-5, 7-5. 

– Det finns klipp från den uppe på Youtube och jag har kollat igenom den. Inte inför den här matchen men vid ett tidigare tillfälle och det var lite annorlunda då och lättare att spela mot honom, haha. Vi spelade många tresetare och i slutet kände jag alltid att jag hade lite bättre kondition än honom och hade en ”safe-plan” som gick ut mycket på att lyfta mot hans backhand. Jag hittade sätt att trötta ut honom men det är annorlunda idag och går så mycket snabbare. 

Mikael besegrade Richard Gasquet i den första omgången vilken är en tung bedrift att mäkta med på fransk mark. 

– Mina träningsdagar har inför det här inte varit bra alls och efter matchen senast i Australien blev jag lite stressad när jag kom hem och hade svårt att träna. Jag kom inte riktigt igång som jag ville och jag visste inte riktigt vad som hände egentligen. Både i Montpellier och här i Marseille förvånades jag över mina vinster med tanke på hur mina förberedelser såg ut. 

Hur var svenskens gameplan mot den tidigare topp-10 spelaren?

– Jag vet inte, det kanske var dumt i och med att han har en fruktansvärt bra backhand men jag utmanade honom på den sidan. Tänkte lite att: ”Okej, du har en jättebra backhand men jag ska försöka utmana den”. Jag spelade riktigt bra i första set och det var en bra skalp, helt klart. 

I takt med dina framgångar har det skrivits mycket mer om dig på sistone, både i Sverige och i internationella medier. Har du på något sätt tagit del av den utvecklingen?

– Jag har 30 minuter om dagen där jag använder sociala medier. Jag provade först att gå helt utan sociala medier men sedan insåg jag att jag inte vill ge bort mina konton till någon ”random” person eller något management som skriver, det blir inte riktigt autentiskt då. Mellan 20:00-20:30 varje kväll beroende på vilken tidszon jag är i så är jag aktiv. Alla appar är borttagna under dagen och sedan på kvällen blir det att ladda ner Instagram, Snapchat. 

Inget Twitter?

– Problemet med twitter är att det är så lätt att fastna där. Bara av farten så har 25 minuter gått och då har jag bara fem minuter kvar så Twitter, nej, det brukar jag strunta i. Jag får också länkar och sådant om det skrivs i t.e.x Aftonbladet om mig och så vidare och det är kul att tennisen uppmärksammas. Jag tror det är bra för främst den yngre generationen, få dem kanske att hitta motivationen till att plocka upp ett racket och det är egentligen det största målet med det här – att inspirera nästa generation och jaga deras dröm, vad det än är. 

Hur länge har dina sociala medier-vanor varit begränsade till max 30 minuter om dagen? 

– Jag hittade en hitting partner i Auckland som jag klickade riktigt bra med. Det blev att jag flög ner honom till Melbourne och Australian Open för jag gillar inte att vara själv alltför mycket. Vi bestämde det sedan när vi väl var i Melbourne efter en frukost. Vi satt och åt och jag kämpade lite med att hålla mig undan från olika appar. Jag bara hör hur det plingar till och så kollar jag på honom, min hitting partner, och ser att han sitter helt klistrad framför mobilen. Det pågick i 45 minuter. 

– Det funkade inte med att ta bort det helt och hållet då det istället blir till en lockelse så hur kunde vi hitta ett sätt som skulle fungera? Det var just under den veckan i Melbourne som vi genomförde det här med sociala medier mellan 20:00-20:30 och det funkade perfekt. Då kan man mata drogen eller vad man ska kalla det utan att känna en abstinens av att jag måste vara uppkopplad. Det i sig tog nästan mer energi än att inte kolla alls. 

Det låter nästan som att jag borde testa det här… 

– Det blir kanske lite svårare. Är ju ditt jobb? Stänga Tennisportalen? Det går väl inte, eller? 

Nej, förvisso… 

Mikael drog sig ur kvalet till 500-tävlingen i Rotterdam förra veckan. Mental trötthet eller skada? 

– Det blev ett missförstånd mellan mig och Frederik (Nielsen). Schemat var Montpellier, Rotterdam, Marseille och Dubai. Lägg till Davis Cup, Indian Wells och eventuellt Phoenix och Miami. Det skulle bli alldeles för mycket helt enkelt och han sa till mig: ”Mike, du får välja en att dra dig ur”. Det blev ingen bra träningsvecka hemma ska jag tillägga men man får ta det positiva och ändå se på att jag lyckades få hem matchen mot Gasquet här och spela en andra omgång mot Tsitsipas.

– Som jag var inne tidigare på är det bra för mig att få matcher som dessa då jag tidigare kunde gräva mina egna gropar och tänka i banor som att ”Jag kommer aldrig komma upp till den här nivån”. Det blev bara en massa motivation som försvann. Istället har det blivit det omvända på sistone. Jag har mer energi och vill nu bara gå ut och träna och jobba på de saker som jag kan göra bättre. Jag tycker ordvalet om att man lär sig från sina förluster stämmer. 

Kvalet i Dubai väntar härnäst där även brorsan Elias är alternate. Bröderna får sällskap av familjens yngsta, Rafael Ymer (född 2005) som gick till semifinal senast i TP/SALK Jultrophy. 

– Ja, han (Rafael) ska med! Jag har lovat sedan tidigare, sköter han skolan får han åka. Med andra ord återstår det bara för mig att ringa läraren och kolla om allt gått rätt till… 

Elias gör eventuellt sin andra tävling för året och är således tillbaka efter sin fotskada.

– Jag är inte den typen av person som hänger med alla och har mycket folk runtomkring mig utan jag håller mig till mina tränare. En önskan, kanske min främsta önskan, är att ”Eli” kommer upp och att vi kan spela dubbel med varandra på touren och titta och stötta varandra mellan träningspassen. Det skulle det vara det ultimata. Förhoppningsvis kommer hans tid nu! 

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.