Via ett knippe osannolika returer mot monsterservaren (Dr) Ivo Karlovic har så den mystiske Rajeev Ram på (tennis) ålderns höst lyckats knipa sin andra titel ATP-titel i karriären. Hur kommer det sig att en 31-årig ”journeyman” kan vinna två ATP-turneringar när mycket mer kunniga spelare (t ex Julien Benneteau) inte lyckas. Vi kommer tillbaka till det senare. Först en liten introduktion till Rajeev Ram. Född för 31 år sedan av föräldrar med indiskt ursprung och som så många andra amerikanska spelare skolad i college-miljö. Främst specialiserad i dubbel där han har haft hyfsade framgångar (8 titlar + en semifinal i US-open).
Innan turneringen i Newport var han rankad på plats 161 i singel. Om någon kvalificerar till epitetet ”Journeyman” (dvs någon som harvar på challenger/250-nivån utan större genomslag på grand slam/1000-nivån) så är det väl just denne Rajeev Ram. Ändå inkasserar han nu sin andra ATP-titel i karriären. Benoit Paire, en oändligt mycket bättre spelare (enligt undertecknad) ståtar som jämförelse med noll ATP-titlar. Förklaringen är enligt min mening tvådelad.
1. Underlaget. Gräset i Newport är som klippt och skuret för amerikanens spelstil. Först och främst en mycket bra serve (närmast en klon av Pete Sampras serve fö). Kombinera detta med servereturer som tränats upp genom åratal av dubbelspel.
2. Huvudet. Att komma in som underdog med en inget-att-förlora-attityd är inte till nackdel när man har matchbollar emot sig (vilket Ram hade både i öppningsmatchen mot Isner och i kvartsfinalen mot Mannarino)
Så visst, att Benneteau har lyckats förlora nio raka ATP-finaler och Ram vunnit två finaler på två försök beror till stor del på tillfälligheter. Men det mentala i tennis är inte utan betydelse vilket fenomenet Ram är ett lysande exempel på. Hatten av för Rajeev Ram således!
