Kei Nishikori och Philip Kolhschreiber stod som segrare i Washington samt Kitzbuhel efter veckans slut och vi kikar närmare på turneringarna som spelats.
Turneringen i Washington mönstrade ett starkt startfält med högklassiga spelare såsom Andy Murray, John Isner, Kei Nishikori, Ivo Karlovic, Jack Sock, Grigor Dimitrov, Richard Gasquet, Marin Cilic, Kevin Anderson, Tommy Haas, Lleyton Hewitt, ja ett enda stort getingbo med andra ord.
Amerikanen och hemmahoppet John Isner har en vana trogen att alltid gå långt i hardcourtturneringar på amerikansk mark och var således en av favoriterna till att ta hem turneringarna tillsammans med Nishikori och Murray.
Världstrean Murray åkte dock ut mycket överraskande mot ”utomjordingen” Gabashvili i första omgången efter att ryssen visat upp bländade tennis. ”T-gab”, som han mycket kommit kommit att kallas av påhittiga fans efter Prison Break karaktären ”T-bag”, var kyligast i tredje sets tiebreak och Murray var märkbart irriterad under hela matchen. Skotten stirrade med jämna mellanrum mot sin box där Jonas Björkman satt och sökte stöd under matchens gång.
Gabashvili var inte den enda som skrällde i turneringens andra omgång då superlöftet Alexander Zverev slog ut en av förhandsfavoriterna, Kevin Anderson. Sydafrikanen går alltid långt i amerikanska hardcourtturneringar men 18-åringen fick Anderson att se ut som en skolpojke under vissa perioder i matchen. Zverev har verkligen allt som krävs för att bli en topp-10 spelare och eventuellt utmana om GS-titlar i framtiden och må han bli förskonad från skador så kommer vi nog att få en tysk bråka om titlar på veckovis basis igen.
Storservaren Sam Groth nådde kvartsfinal under veckan innan det tog stopp mot Nishikori. Groth har verkligen etablerat sig som en ATP-spelare och närmar sig topp-50 på rankingen, inte illa för en spelare som för bara några år harvade på challengertouren utan att göra något större väsen av sig. Australiensaren trivs på hypersnabba underlag och är tuff för samtliga spelare på touren att möta. Ett tips till alla juniorer där ute, servar du stenhårt har du chans att gå långt.
Grigor Dimitrov har haft en misärartad säsong minst sagt och inte blev det bättre under veckan när Steve Johnson skickade hem bulgaren efter tre set. Dimitrov bröt för några dagar sedan sitt förhållande med Maria Sharapova och bara några veckor innan det sitt samarbete med tränaren Roger Rasheed. Förhoppningvis är detta ändringar som får Dimitrov att studsa tillbaka till världstoppen igen men i skrivande stund ser det inte alls bra ut.
Jack Sock fortsätter att visa på god form och vann över Richard Gasquet i åttondelsfinalen. Trots en extremt limiterad backhand har 35-rankade Sock ett fotarbete som få kan matcha på touren och kan därmed komma runt och slå forehands nästintill överallt på banan. Sock skulle dock förlora mot Steve Johnson i omgången efter men har i år visat att han är en spelare som man bör räkna med de närmsta åren.
Nishikori och Cilic ställdes mot varandra i semifinal, en repris av förra årets Us-Open final där kroaten tog karriärens första Grand Slam, krossade japanen fullständigt och vann efter tre raka set. Nishikori hade revansch att utkräva med andra ord och han skulle gå segrandes ur striden trots underläge med 0-1 i set. Cilic har sedan Us-Open finalen endast vunnit en 250-turnering på touren och många menar att bedriften i USA var en engångsföreteelse, inklusive undertecknad.
Nishikori skulle sedermera vinna finalen efter seger över hemmafavoriten John Isner, amerikanen tog dock första set och såg ut att repetera sin triumf från Indian Wells tidigare i år då han vann med 6-4, 6-3. Japanen skulle repa sig och komma tillbaka efter några sanslösa returer och vinna med 4-6, 6-4, 6-4. Nishikori gick i och med segern om Wawrinka på rankingen och ligger i skrivande stund fyra i världen.
***
Veckans andra turneringar spelades på grus i Kitzbuhel, Österrike 1000 meter över havet vilket gör att det går snabbare, är mer svårreturnerat och bollen flyger lite extra.
Hemmafavoriten Dominic Thiem var favorit till att vinna turneringen då han hade två fräscha titlar med sig i bagaget (Gstaad,Umag) men frågetecken ställdes till Thiems fysiska status då han hade spelat åtta matcher på kort tid. Den fina sviten såg ut att bli krossad redan i första omgången då landsmannen och Davis Cup-kamraten Haider-Maurer ledde med 4-1 i sista set men kunde efter en mental kollaps se till att Thiem istället utökade sin svit till nio vunna matcher i rad.
Nicolas Almagro har några jobbiga år bakom sig med mängder av skador och lång formsvackor men är högst besluten om att tangera sin karriärsbästa ranking på nia i världen, lång väg att vandra då spanjoren idag är rankad på plats 137. Almagro skulle möta en annan tidigare topp-10 spelare, Jurgen Melzer och trots hemmastöd vann Almagro med 7-6 (4), 7-5.
Paul-Henri Mathieu visade upp god form i Båstad och gick hela vägen till kvartsfinal som kvalspelare, fransmannen visade att det knappast var en engångsföreteelse och skulle i Kitzbuhel göra ännu bättre ifrån sig, mer om det senare i sammanfattningen. Mathieu kommer därmed att direktkvalificera sig till ATP-turneringar under resterande del av året, välförtjänt av fransmannen som innehar en av tourens absolut giftigaste tvåhandsfattade backhands.
Tysken Philip Kohlschreiber ställdes mot Fabio Fognini i kvartsfinal och italienaren ville återupprepa sin bedrift från veckan tidigare då han gick till final i Hamburgs 500-turnering. Kohlschreiber såg ut som en rund miljon på banan och vann komfortabelt i två set.
Dominic Thiem ställdes mot ett icke-motstånd i sin kvartsfinal mot Albert Montanes, mannen med den tveklöst fulaste serven på touren. Thiem hade inga problem med att avhyvla spanjoren men skulle dock få sitt riktiga test i turneringen matchen därpå mot Kohlschreiber.
Två semifinaler hade vi på pappret, Kohlschreiber – Thiem och Mathieu – Almagro. Två rätt öppna matcher på förhand.
Mathieu skulle bolla ut Almagro fullständigt och väntade hela tiden på att spanjoren skulle slå ut sig, vilket skulle visa sig vara en fantastisk taktik mot en för dagen mycket irriterad Almagro som skällde på allt vad domare och bollkalle heter. Inte första gången vi ser en obskyr attityd från spanjoren som just för den anledningen inte är den mest populära spelaren på touren. Mathieu lät sig inte påverkas av Almagros beteende och gick segrandes med 6-4, 6-3 efter knappt några misstag från sin extremt stabila backhandssida.
Kohlschreiber – Thiem bjöd på en fullständig kross i första set då tysken slog till med en tvättäkta bagel, 6-0 men det kändes som österrikaren definitivt hade mycket mer att ge. Mycket riktigt då Thiem skulle komma tillbaka och spela upp sig rejält, främst klickade serven och gav ett flertal gratispoäng vilket inte alls var fallet i första set. Thiem hade sedan setboll vid 6-5 i tiebreak men dubbelfelade och sedan var det kört, Kohlschreiber vidare till final.
Tysken var inför finalen storfavorit och många menade att det mer eller mindre var ett upplägg och ganska ovärdigt motstånd. Kul var det då Mathieu mycket överraskande vann första set med 6-2 och såg ut att ta sin första titel sedan 2007. Tysken höjde sig dock rejält, började spela mer välvårdat och hela tiden variera poängen vilket ledde till fler misstag från fransmannen. Kohlschreiber gjorde som Mathieu i första och vann matchens två sista set med 6-2, 6-2 och därmed var titeln bärgad. En mycket underhållande final bjöds det på trots överlägsna siffror i vardera set men lite tråkigt dock att den tidigare världstolvan Mathieu klappade ihop som han gjorde i slutet.
Bra skrivet!
Kul att få läsa om spelarkaraktärerna också.
Sen att Cilic är en engångsföreteelse.
Det finns massor av spelare som ”bara” vunnit en gång.
Fantastiskt att han vunnit US Open istället 🙂