Det såg ljust ut för Stefan Olsson i fredagens semifinal i Wimbledon mot världsettan Shingo Kunieda. Fram till 6-4 och 2-1 i andra set, det vill säga.
Japanen vann efter det tio raka gem och så också matchen, 4-6, 6-2, 6-3.
– Jag gick från att vara tävlingens bästa spelare till tävlingens sämsta spelare på kort tid, säger Stefan Olsson besviket till Tennisportalen.
London, Wimbledon – Mycket pekade på att svensken skulle få möjligheten att vinna sin tredje raka Wimbledon-titel efter ca 45 minuter på matchklockan.
6-4, 2-1 och Stefan Olsson med serven.
Där skulle matchen också ta en helt ny vändning och siffrorna rann iväg för svensken. Vad hände egentligen? Det har han svårt att svara på själv.
– Nej, jag gick från att vara tävlingens bästa spelare till tävlingens sämsta spelare. Visst, Shingo höjer sig när han vinner andra set, han hittade sitt spel men jag tycker ändå att jag är så mycket bättre än jag visade. Jag vet inte riktigt vad som hände. Det får bli att prata med coachen nu och se vad han säger.
Stefan fortsätter.
– Det är ett mentalt krig just nu och har så varit senaste månaden. Jag hade hoppats att få bukt med det till Wimbledon här, men det är sånt som händer. Jag gör ett riktigt skitgem vid 2-1 i andra set och visst, vissa skitgem kan du ta, det är bara att köra vidare egentligen. Men nej, jag har inget svar på vad som hände där.
Infann det sig möjligtvis en falsk trygghet vid 6-2, 2-1 och nära en ytterligare Wimbledonfinal?
– Jag kanske skrek lite väl högt när jag bröt hans serve fram till 2-1 men det kändes bra då, jag kände att jag hade träffen. Det var bara att köra vidare och skulle jag fortsätta slica djupt ner mot hans backhand, han kommer inte orka till slut, så var känslan.
– Kanske blev jag lite väl stressad och gick på bollen lite väl för tidigt. Som sagt, det är det mest mentala, för spelet finns ändå där.
Stefan pratade i Source – En podd om tennis inför tävlingen om sin ekonomiska situation och att han i princip hade varit tvungen att Wimbledon för att inte gå back.
– Just Wimbledon och Franska Öppna ökar i prispengar varje år och tävlingarna satsar verkligen på oss, vilket är fantastiskt roligt. Jag går inte helt back här nu, min första match här var otroligt viktigt och lite av en måstematch för mig.
– Det börjar också hända lite grejer på hemmaplan med sponsorförfrågningar och liknande. Jag hoppas verkligen det kan vända lite på den fronten så att jag kan göra en bättre satsning. Just nu känner jag att det vobblar lite, så som det är nu, och jag hade behövt lite mer struktur omkring mig, lite mer hjälp. Nu har jag tränaren med mig, vilket är extremt viktigt för att få ihop det, spelet finns ju där men det gäller att kunna vara 100-procentig hela tiden.
– Jag är topp-7 nu och kommer också gå in i US Open direkt. Förhoppningsvis blir det ett bra resultat där så att man får in en extra inkomst. Det är tufft, helt klart. Kanske blir det att jag också får gå tillbaka och jobba lite extra, vilket inte är hela världen heller.
Stefan Olsson nämnde det ovan – hans tränare, Toni Gustavsson från Falu TK, är med och hjälper, vilket inte har varit fallet tidigare under Stefans tävlingar.
Det är nu möjligt via ett stöd från det svenska Parasportförbundet.
– Man vill ju visa att man verkligen kan spela när Toni väl är med men självklart är det kul att han är här. Det hjälper enormt mycket. Jag kommer kunna göra ett bättre jobb i fortsättningen och spela mer jämnt överlag.
– Nu sågade jag mig själv lite, men det hände senast också i Franska Öppna, där jag tappade det helt efter första set. Samma känsla infann sig idag, bara att jag blev mer stressad och försökte gå för slagen lite för tidigt.
Stefan Olsson kan inte grubbla alltför mycket på förlusten mot Shingo Kunieda. Semifinal i dubbeltävlingen väntar redan om någon timme.
– Jag ska försöka fokusera om och tänka på dubbeln nu. Förhoppningsvis kan vi (Joachim Gerard, reds.anm) gå in och vinna den. Det blir att duscha och glömma bort det här så fort som möjligt…
