Mikael Ymer ensam svensk vidare i Melbourne: ”Tar inte detta för givet”

Mikael Ymer är ensam svensk vidare i huvudtävlingen av Australian Open efter stabila 6-4, 6-1, 6-2 mot 93-rankade japanen Yasutaka Uchiyama.

Vi lyckades få till en längre intervju än vad som är praxis under Grand Slam-tävlingar och Mikael reflekterar här nedan om det mesta som rör hans karriär, däribland tränarfrågan och hans fina 2019.

Johanna Larsson och Rebecca Peterson eliminerades i den första omgången av tävlingen och således var Mikael Ymer det sista svenskhoppet i singeln.

”Mike” var aldrig riktigt hotad. Visst, det var jämnt i första set fram till 4-4 men Mikael kunde efter det lägga in en extra växel, hålla sitt gem fram till 5-4 och sedan bryta det efterföljande gemet vid första möjliga breakboll. Första set, Ymer.

Set 2 och 3 var bara en evig väntan på en kommande matchboll. Mikael hade återigen brutit ner en spelare från bakplan och offret denna gång stavades Yasutaka Uchiyama.

Game, set & match, Mikael Ymer.

Första frågan inne i intervjurum 6: Största skillnaden mellan Mikael Ymer och Yasutuka Uchiyama?

– Oj, bra fråga. Jag har inte hunnit reflektera kring matchen ännu. Ge mig några sekunder…

Sekunderna tickar och frågan är inte om vi är inne på minuten. Mikael bryter sedan tystnaden.

– Vad tyckte du var skillnaden idag om man får fråga?

Ja, han missade betydligt mer än dig.

– Du får hjälpa mig mer så kommer jag nog igång…

Mikael fortsätter.

– Jag tror nog att jag var stadigare matchen igenom och också att jag haft några matcher i mig på kort tid fram till detta. Jag höll mig lugn och lät aldrig honom komma in riktigt. Han kände nog av mitt tryck och ja, jag var nog lite offensivare, snabbare och stadigare.

2019 var du bara en enstaka plats från att gå in i kvalet till Australian Open. Ett år senare går du in direkt i huvudtävlingen via din ranking och nu sitter du här, vidare till den andra omgången. Hur har hela den resan varit för dig?

– Det är bra att du nämner det då jag tänkte på just detta häromdagen. Jag minns att jag satt här uppe vid spelarrestaurangen vid den här tidpunkten förra året och åt pasta bolognese. Jag hade fortfarande pengar kvar på ackrediteringen och tänkte på hur bra jag startade året 2019 med vinsten i Noumea Challenger. Nyligen satt jag faktiskt på exakt samma plats i restaurangen och ja, mycket har hänt på kort tid. Jag ska försöka ta tillvara på min chans här och inte ta det för givet.

Mikael har under 2019 mixat upp det rejält. Vi pratar inte om några taktiska dispositioner nu eller dylikt. Vad vi pratar om? Svenskens ”Keps-game”.

Bandanas (hårband på svenska) har blandats med en skärm-liknande keps som går under beteckningen ”visor” på engelska. I Australian Open var skärmen tillbaka vilket har sin fullt logiska förklaring.

– Jag mixar beroende på hur det är. Folk tror nog att det handlar om vilken bana jag spelar på men det har med solen att göra. Kvällsmatch och ingen sol, ja, då åker min bandana på. En sol som skiner, det stör mig enormt mycket och en vanlig keps sitter inte kvar. Jag har inte så många andra val än att ta på mig skärmen…

Hur tycker du underlaget ter sig därute? Snabbt?

– Det är snabbt men med tanke på vad jag hörde om underlaget från fjolåret så går det långsammare i år. Elias (Ymer) sa att banorna var så snabba att de nästan glänste. Annars kändes det okej. Inledningen var rostig och jag var nervös i början och kände inte träffen. Femsetare hjälper dig på så sätt att du kan vara lugn och känna att du har tid. Skulle du förlora första set har du fortfarande tid att jobba in dig i matchen och det tyckte jag märktes av idag.

Gick det lättare idag än vad du hade kunnat tro på förhand?

– Han (Uchiyama) började bra och höll sina gem stabilt. Min tränare (Frederik Nielsen) sa till mig: ”Det är lugnt, du gör inget fel. Det är han som gör det bra nu”. Jag kikade lite på hans tidigare resultat inför matchen och såg några likheter med ett par vunna Challengertävlingar och jag visste att det skulle bli tufft. Jag tror dock att jag kom åt honom och att han kände nog att uppförsbacken blev för stor att hantera. Det sänkte hans nivå lite skulle jag tro men samtidigt, all respekt till honom i och med att det var hans första match för året.

Förbereder man sig annorlunda i bäst av fem set jämfört med bäst av tre?

– Jag tror det men det är en ny situation för mig också. I Franska Öppna var allt så nytt för mig och jag hade med min fystränare eftersom jag inte visste vad som krävdes. Nu kunde han inte komma tyvärr. Jag tar det lite lugnare nu vanligtvis och man fyller på kroppen lite annorlunda med dryck och liknande. Jag tar det också lugnare överlag, det blir lite som semester dagarna innan match, vilket är rätt så skönt för min del.

Vad gör du när du inte tränar/spelar match? Ut och hänger på stan?

– Man har absolut tiden att gå ut på stan och jag har all tid i världen men i mitt huvud så hinner jag inte. Det blir mer att jag gör mina träningar, åker hem och direkt in på rummet och bara få vara i mitt eget huvud och kolla serier. Jag behöver inte prata med någon.

16-rankade Karen Khachanov väntar i den andra omgången för Mikael Ymer. Karen coachas numera av ”Fidde” Rosengren som känner till svenskens styrkor och svagheter mer än väl. ”Fidde” har som bekant varit förbundskapten för Sveriges DC-lag och då också coachat just Mikael Ymer. Fördel Karen?

– Det är inget jag har tänkt på om jag ska vara helt ärlig. Vi är väldigt inne i oss själva och Frederik försöker förmedla det till mig hela tiden, att inte fokusera för mycket på vad andra gör. Vi försöker att höja min nivå så det egentligen inte ska spela någon roll. Nu håller jag själv inte den nivån som krävs för att konkurrera med de absolut bästa, men det är lite av hans filosofi, det jag nyss var inne på.

– Om du gör saker på rätt sätt och gör det du gör bäst så blir du en jävel att möta och jag försöker inte att tänka på vem som står där på andra sidan. Jag vet vad jag behöver göra för att ha en bra chans och sen är det en fråga om att kunna göra det också på en stor bana i en match som har så mycket i betydelse. Försöka vara offensiva och använda våra mönster som vi vill utan att jag faller för långt tillbaka i banan och spelar på den andras misstag, de grejerna försöker vi fokusera på bland annat.

Frederik Nielsen var tillsammans med Kalle Norberg ansvariga för Mikael Ymer på tränarsidan under större delar av 2019. Daniel Berta kom in i teamet inför Stockholm Open, samtidigt som Frederik Nielsen helt plötsligt försvann.

– Jag och Nielsen bröt under US Open p.g.a att han behövde satsa fullt ut på dubbeln och det ska sägas också att jag inte hade den ranking som jag har idag. Jag räknade med att spela Challengers ett tag framöver, eventuellt något ATP-kval och det skulle bli för lite jobb med Frederik. Han sa: ”Mike, jag kommer behöva lägga fullt fokus på dubbeln nästa år och köra ATP-schema”.

– Tankarna gick och det skulle inte bli hanterbart. Jag var i en position där jag trivdes med Frederik men det blev lite av ett ultimatum. När det sedan gick bra i Challengers och jag var i position igen, ja, då hade jag ett ATP-schema att ta ställning till och då ringde jag upp Frederik igen.

Hur slutade det med Berta?

– Jag har ingen bra svar på varför jag och Daniel bröt på så sätt utan jag var mer i ett läge där jag kom tillbaka och behövde jobba med Frederik igen.

Vilka är dina tidigaste minnen från Australian Open?

– Det skulle nog vara ett riktigt pissminne… jag torskade första omgången i kvalet i Traralgon för en massa år sedan. Saken var den att man spelade alltid juniortävlingen, en Grade-1 och efter det väntade kvalet till Australian Opens juniortävling på samma anläggning. Kvalade man in väntade en otroligt skön bussresa till Melbourne! Hur som helst, jag torskade i kvalet mot Berrettini och året efter var jag inne i huvudtävlingen. Jag minns att jag hade bytt mellan 1000 olika forehands och när jag kom hit, ja, jag hade så många forehands i mitt huvud att jag inte visste vilken jag skulle använda. Jag förlorade mot en oseedad. Det var så illa att det var löjigt!

Har du haft ännu tidigare minnen än så från Australian Open?

– Jo, mitt tidigaste minne var ändå när Monfils mötte Baghdatis om jag minns det rätt och Monfils hade precis slagit igenom då. Han hoppade och slog raka forehands när det fortfarande var gröna banor!

Du nämnde tidigare om att fokus i första hand ligger på dig inför din kommande match mot Khachanov. Kan det ändå bli så att du pratar med din bror Elias om ryssen då han sparrade med honom en längre period under Galo Blanco?

– 100 procent! Vi pratade direkt efter matchen idag och då sa han: ”Mike, du har Karen nu”.

– Jag kollar aldrig lottningar utan får bara höra vem jag har i nästa omgång. Jag ska prata lite med honom, helt klart. Det kommer bli en rolig match.

Känner du dig hemma på den här nivån du befinner dig på? ATP-tävlingar och Grand Slams.

– Inte ännu. Jag är faktiskt nervös inför året som kommer om jag ska vara helt uppriktig med dig. Alla här befinner sig på en sådan hög nivå. Visst, på Challengers är det extremt tufft men som du såg i Tammerfors kan jag komma undan med vissa grejer eftersom jag har en viss kondition, ett visst försvar och jag kan mala ner spelare. Det jag kan också göra där jag befinner mig just nu men du blir straffad på ett helt annat sätt. Jag kan inte vinna matcher på samma sätt där jag är just nu och det är jag lite nervös över.

– Det mest intressanta för i år blir om jag kan göra det jag behöver göra om och om igen. Jag tycker att alltför många lägger på tok för stort fokus på ny ranking o.s.v. För mig handlar det mer om jag kan hålla mig kvar på den här positionen även nästa år och då kommer jag vara jättenöjd. Jag menar, för ett och ett halvt år sedan kunde jag inte vinna en omgång i ett Challengerkval och sen kom mitt fina år. Respekten bör finnas där för att det kommer vara en process och hur bra än det skulle gå kan jag inte gå runt och tro att jag kommer vara klar om jag ligger topp-50 eller topp-70. Alla är krigare och du har fler spelare som jagar dig än tidigare. Jag vet hur det själv var när jag låg runt 120, 130 på rankingen. Alla vill in här. Nu har jag också blivit en ”target” och det kommer bli ett intressant år. Det kommer bli kul. Jag har en bra bas runtomkring mig!

Är det mer att du måste tro på dig själv?

– Tro, visst, men också göra det. Lära mig. Jag har fortfarande inte spelat på de största arenorna. Är det första gången jag möter en topp-20 spelare nu? Fognini sedan tidigare också ja…

Zverev i Franska Öppna och Raonic i Miami är de jag kan komma på just nu…

– Ja, jag blev rätt så uppäten när jag mötte dem. Vi får se! Nytt år, ny Mike!