6-4, 4-6, 7-6 (4), 6-1. Den 19-rankade kanadensaren Felix Auger-Aliassime blev för tuff för Mikael Ymer som stod för en imponerande insats, framförallt i andra och tredje set.
Följande är ett transcript från den efterföljande digitala presskonferensen i Wimbledon.
Läste en intervju med Tsitsipas för några år sedan där han berättade om Felix och att han i princip var omöjligt att besegra. Vad säger du om Felix spel och vad är det som gör att han är så bra?
– Jag får utgå från dagens match och jag skulle säga att han har en fantastiskt serve. Väldigt effektiv och han kan serva bra över en lång period. Vissa spelare har en bra serve men får svackor i den under match. Här var det verkligen att han servade bra, gem efter gem. Det var imponerande, definitivt. Han spelar en offensiv tennis och passar bra när man har en sådan serve som han har för att lägga upp poängen. Jag kan definitivt se varför han ligger där han ligger, credd till honom!
Hur kände du dig därute på banan? Du växte dig in i matchen efter första set och spelade på en riktigt hög nivå stundtals.
– Jag tyckte det var tre väldigt bra set. Starten var lite seg men jag kom igång ändå allt eftersom. Ibland är det lätt att det rinner iväg, framförallt för egen del men jag kände att jag hängde med och bet mig in i matchen. Hög nivå på tennisen i andra och tredje set. Jag är nöjd och med tanke på hur det såg ut i de två tidigare tävlingarna (Nottingham, Eastbourne) är jag nöjd med min prestation. Alltid kul att bli mer bekväm på gräset, får jag chansen igen ser jag redan nu fram emot att spela här igen. Får hoppas att det sker på dagtid bara…
Vad tar du med dig från den här matchen och tävlingen vidare in i säsongen?
– Jag är en sådan som tänker väldigt detaljerat när det kommer just till min tennis, en hel del taktik, olika sätt att spela. Allt detta är fortfarande lite nytt för mig, visst, jag har spelat några Grand slams nu men det tar lite tid att bli bekväm, i alla fall för mig, att veta lite när det är dags att trycka ifrån. Fortsätter jag att hålla den här rankingen och bättre så är det såna här spelare man kommer möta vecka ut och vecka in, då gäller det för mig att hitta vissa styrkor och olika sätt där jag kan göra det vecka efter vecka vilket jag tycker är det svåra med den här sporten. Man ställs mot spelare på en så pass hög nivå kontinuerligt.
– Jag gillar citatet som säger att ofta lär man sig mer av förluster än vinster. Man vinner och tänker att det är kul och man svävar lite på moln, även fast man aktivt kanske inte vill det. Efter förluster får man alltid lite extra tid till att reflektera. Vad funkade? Vad ger mig break? När blir jag själv bruten? Måste jag få in fler förstaservar i spel? Redan nu är min hjärna igång och tänker lite i banorna om vad som krävs och jag känner att jag har en okej bild på vad som väntar. Härnäst ser jag fram emot att plocka upp racketen igen på måndag, gå ut på banan och träna olika spelmönster.
Du ramlade i tredje set och gjorde illa höften. Hade det någon påverkan på resterande del av matchen?
– Först gjorde det väldigt ont och jag var rädd i början, det kändes som ett knivhugg och ett rejält ryck. Jag försökte göra några knäböj och det högg till då ännu mer. Då var jag orolig men efter att jag promenerade och tog två smärtstillande så var det okej och lugnade sig ganska snabbt. Det var lite halvstelt och skakigt i början, framförallt då det skedde i ett viktigt läge vid 4-3 i tredje set men jag tycker att jag hoppade tillbaka på det ganska snabbt efter det. Just nu vet jag inte hur mycket effekt pillerna har så vi får se hur det känns när jag vaknar imorgon.
Nordisk tennis är väldigt stark just nu på herrsidan med dig, din bror Elias, Casper Ruud, Emil Ruusuvuori, Holger Rune med flera. Casper berättade tidigare idag att ni har en fin relation och ni har också växt upp tillsammans. Utöver Casper, vilka har du bäst relation med och sporras du av Nordisk tennis framfart just nu?
– Under tävlingar pratar jag väldigt mycket med Emil. Jag gillar honom verkligen och tycker det är en jättesnäll och fin kille. Han brukar jag skoja med rätt mycket. Holger har jag inte haft någon riktig chans att prata med. Vi får se. Kanske under nästa TP Open får jag bjuda honom på middag när han är i Stockholm. Det är kul, det finns en stor potential i nordisk tennis, absolut. Ruud är redan på toppen, Emil också måste man säga, Holger är på gång. Jag tror nordisk tennis har mycket gott att se fram emot.
Hur mycket följer du svensk tennis i allmänhet? Tittar du på Elias när hans matcher streamas? Följer du Simon Yitbareks olika resultat på Resultina?
– Min bror (Elias) tittar jag på när jag får chansen men problemet är att jag har för dåligt tålamod för att sitta och titta på tennis. Det var lite som jag sa igår på presskonferensen, jag är mer en ”highlights-person” eller att jag i efterhand går till matcherna, repriserna, och spolar fram tio sekunder efter varje avslutad boll. Skippar det här med att spelare går till handduk och liknande. Simon (Yitbarek) har jag inte haft chans att streama, finns det streams på Futures?
Väldigt få!
– Jag ser en hel del, jag ser vad ni lägger ut ibland. Lisa såg jag. Lisa Zaar har gått bra har jag sett. Nu testar du mig rejält här. Jag såg en video på en väldigt ung tjej som såg riktigt bra ut när hon slog, hon spelade någon sommartour.
Var det kanske Nellie Taraba Wallberg?
– Exakt, hon var det! Hon såg riktigt bra ut när hon slog. Jag har lite koll ändå!
När du var i Wimbledon-final som ung junior…
– Kolla här! De har kvar bilden på min ackreditering från den veckan…
Du sa då att man inte kan tro det men mitt spel var anpassat till gräs och du gillade att ligga nära baslinjen och ta bollen tidigt. Hur är relationen till gräset idag?
– Vad skumt att 16-åriga Mikael sa att han ligger nära baslinjen. Jag spelade ju bakom stängslet i den åldern! Måste haft rejält med vatten över huvudet, haha. Det är lite det här jag menar. Jag måste haft för mycket luft när jag gick till final, man tänker inte riktigt när man vinner. Det blir lite komplicerat. Vissa delar i spelet gynnar mig, men vissa gör det svårt. T.ex idag som när jag hade 0-40 i Felix serve och fem servar senare är gemet slut. Det händer inte så ofta som på grus eller hardcourt, det slår ibland ut det positiva som sker. Jag tror att det finns vissa delar i mitt spel på gräs som gör det jobbigt för andra. Min backhandkross kan jag få att ligga väldigt lågt och det kan bli krångligt för spelare, och det är inte helt lätt heller att gå runt med forehand. På så sätt, även om jag inte känner en djup kärlek till gräs, eftersom det känns som att jag tappar lite kontroll, man kanske måste acceptera vissa saker som att hålla serve fem gånger och så blir det tiebreak, till exempel. Det kan vara svårt att acceptera men med rätt strukturer i mitt spel kan jag bygga något i framtida Wimbledon-tävlingar men det kan bli svårt om det blir spel efter klockan 19 eller 20, då blir det komplicerat.
