Andreas Siljeström är idag rankad som världens 68:e bästa dubbelspelare och vann under fjolåret 4 challengertitlar, varav 3 med sin nuvarande partner Johan Brunström. Paret spelade även ATP-final i augusti i Atlanta och gick in senast i Australian Open via sin ranking.
Vem är då ”Sveriges Karlovic” som han kallats av sina mest trogna fans? Siljeström berättar exklusivt för Tennisportalen om livet som dubbelspecialist, hur han har finansierat sin satsning genom åren och om en viss hetlevrad bolltrollare han stötte på…
Andreas Siljeström började tävla professionellt på touren för drygt nio år sedan. Då var han 28 år gammal och hade precis tagit sin examen i civilekonomexamen och en magister med finansiell inriktning på college. Där och då började satsningen som sedermera resulterat i 18 challengertitlar, tre ATP-finaler och 7 framträdanden i Grand Slams.
Den 206 centimeter långa Siljeström kan med andra ord benämnas som en ”late bloomer”, vilket han själv skriver under på.
– Jag gjorde klart min master i December 2008 och började satsa efter det. Min utveckling skedde under college tiden där jag fick mycket träning och massvis av matcher.
Hur kom det sig att du valde att satsa på just dubbeln?
– Jag har spelat serv och volley sedan jag började tävla som junior och när jag vann NCAA div-1 i dubbel under mitt senior year (sista året) i College fick jag bra bevis på min dubbelkapacitet.
Det helsvenska paret Siljeström/Brunström valde att ”teama” ihop i inledningen av 2016 och har fortsatt i takt med framgångarna. Paret har under en relativt lång tid kunnat spela ihop sig ordentligt, i tider då byte av dubbelpartners sker alldeles för ofta och ibland helt oförutsägbart.
– Dubbelspelare letar alltid efter bättre partners som passar ens spelstil. Det gäller att man ska kombinera väl tillsammans. Viktigt att man ska fungera utanför banan också. Vi ser oftast dessa partnerskap som förhållanden med mycket intriger och drama, säger Siljeström.
– Jag och Johan känner varandra bra, är samspelta och är svårspelade för vilka vi än möter, fyller han i.
I takt med att konkurrensen i singeln ökar på touren och att marginalerna för att lyckas slå sig in på topp-100 rankingen minskar och således kunna försörja sig, söker sig fler och fler singelspelare till dubbeln. Ett lysande exempel är Henri Kontinent som kämpade på tennisens bakgård, futuretouren under många år innan han bestämde sig enbart för att satsa på dubbeln. Idag är Kontinen en av världens bästa dubbelsspelare och lever ett gott liv. En väg Siljeström absolut välkomnar, inte minst för svenskarna.
– Absolut! Det vore kul om Arvidsson och Simonsson kunde etablera sig på Challenger och ATP touren. Då kunde vi ha mer dubbelträning och sällskap på turneringar, plus den extra konkurrensen skulle vara nyttig för oss.
Hur har du finansierat dig under dessa år när du legat på gränsen mellan Challenger och ATP?
– Mina föräldrar har varit den största sponsorn och bästa stödet under karriären. De har alltid hjälpt när det behövts. Jag fick även en bra slant med Trade in sports och ligaspel varje sommar. Har inte behövt spara så mycket under åren men jag har en bra näsa för affärer, säger ”Sillen” med glimten i ögat.
Hur många år till ser du dig spela på touren? Eventuella planer på att slå de gamla rävarna Daniel Nestor och Leander Paes i antal år?
– Jag ser mig spela runt två, tre år till men självklart är det beroende på resultaten. Skulle rankingen och kroppen vara riktigt bra så kan jag nog spela ett tag till, jag har inga som helst planer på att slå de i antal år men imponerande att de fortfarande kan spela såpass bra som de gör.
Rankingmål i år?
– Mitt personliga rankingmål är att etablera mig på ATP touren, vinna en ATP-turnering och ligga topp-50 i slutet på året.
Siljeström har stött på en rad högklassiga och intressanta spelare på banan genom åren, såväl singel som dubbelspelare, och på frågan om det är någon som utmärkt sig lite extra bland konkurrenterna tvekar han inte en sekund.
– Bernard Tomic. Han har ett otroligt bollsinne och kan göra vad han vill med bollen. Det första gemet som jag servade slog han två korta kross- vinnande returer, vilket är tufft på gräset (Hertogenbosch) ska tilläggas. Han är som bekant en humör spelare och när vi vände och kom tillbaka i matchen började han se mindre intresserad ut…
Sista frågan. Vad ser du dig själv göra efter karriärens slut?
– Oj, den är inte lätt att svara på! Jag ser mig driva något eget med fokus på min utbildning och tennisen.
Kul intervju! Sådana uppskattas:)