Sjundeseedade paret Chan/Chan var numret större än Cornelia Lister och hennes rumänska partner Patricia Tig i Wimbledon.
6-3, 6-2. Därmed är Cornelia Listers sejour i Wimbledon 2021 över.
Följande är ett transcript på en telefonintervju som gjordes med Cornelia Lister efter hennes match. (Tennisportalen råkade visst missa presskonferensen)
Hur ser du på er insats idag?
– Jag tycker att vi spelade bra, det är ett väldigt tufft motstånd vi möter och det är ett par som spelar med varandra hela tiden. De tar de viktigaste bollarna i matchen men vi gör det tufft och själv tycker jag att jag höll en bra nivå, jag kände mig lugn på banan, dels för att jag hade min vän Lisa Andersson på plats som coachade mig, samt mina föräldrar som också var på plats, vilket aldrig händer annars. Jag kände mig extra lugn och det kändes bra på banan.
Nu har du spelat ett par Grand Slams i din karriär. Känner du att du börjar bli varmare i kläderna på den här nivån?
– Absolut, idag kändes som att det inte var något märkvärdigt. I tidigare slams har jag varit väldigt nervös i. Kändes bra idag!
Med din nuvarande ranking (99) är det svårt att planera och ha en och samma partner i Grand Slam-tävlingarna. Vilka utmaningar följer med att spela med en ny partner i ett slam?
– Det är svårt. Man får jaga hela tiden och det sätter en press på en själv, men jag har lyckats lösa det och det går ju uppenbarligen. Det ska sägas att jag har sökt för att få till en stadig partner men det är svårt.
Det är väldigt få tennisspelare som lyckas nå hela vägen till Wimbledon och tennisens största scen. Brukar du stanna upp och reflektera kring vilken resa du gjort?
– Absolut tänker jag på det! Det är otroligt att jag har kommit hela den här vägen på egen hand då jag inte har fått någon hjälp. En dröm jag haft är att få ha med mina föräldrar på en Grand Slam-tävling och så fick jag äntligen med mig dem, till Wimbledon också. Det är helt fantastiskt och det är vi som har gjort den här resan tillsammans. Jag tänker på det ibland och inför varje Grand Slam frågar jag Tennisförbundet om de kan skicka med en tränare, för svenskarna generellt eller för mig eftersom jag reser ensam. Varje gång kommer det en ny ursäkt. Vi är några på den här nivån och det skulle hjälpa oss med en tränare som man skulle kunna nöta på vissa grejer. Nu senast fick jag höra att de ska skicka tränare till juniorerna istället och då går man lite i tankarna att när jag var junior fick jag aldrig med mig en tränare från förbundet, fast jag låg 13 i Europa. Jag tycker inte att det är rättvist och de har inte gjort det på rätt sätt.
Du nämner att Tennisförbundet har kommit med olika ursäkter. Hur kan det låta?
– Ena stunden är det ekonomiskt och nästa gång är det corona och de ska skicka hjälp till juniorerna och det är fine för mig, jag hade också önskat hjälp från förbundet när jag var junior men samtidigt fick jag ingen hjälp från förbundet när jag själv var junior. Och nu spelar jag den största tävlingen i världen och jag kan fortfarande inte få någon hjälp. Det är därför jag sa tidigare att jag har gjort den här resan på egen hand.
Får du någon övrig hjälp av förbundet annars i form av ett ekonomiskt stöd eller dylikt?
– Nej.
Hade du önskat att få hjälp, som t.e.x ett ekonomiskt bidrag?
– Absolut! Jag tycker att jag har ställt upp på alla grejer som förbundet har frågat mig om eller önskat av mig, i hopp om att jag en vacker dag ska få hjälp. Den vackra dagen har fortfarande inte kommit…
Är det någon på touren du hänger med och pratar med och rådfrågar lite grann?
– Jag pratar mycket med killarna på touren faktiskt. Det är superkul att vara på Grand Slam-tävlingarna och de större tävlingarna när det är mixade klasser, killarna delar med sig av sina erfarenheter och pushar mig. Jag är med och tränar och vi har skitkul tillsammans. Tyvärr är det inte så många tävlingar över ett år som går.
Är det någon specifik spelare du vill nämna?
– Nej men de är flera stycken. Alla är verkligen schysta!
Hur har det varit att tävla ute på touren samtidigt som den pågående pandemin och med alla olika bubblor. Är det tufft att motivera sig med tanke på att man är instängd så mycket på hotellrum mellan träningar och matcher?
– Alltså jag har hela tiden försökt säga att vi är glada och att allt är bra, att vi ändå kan tävla men det har varit så sjukt tufft. Det finns en tröst i att andra spelare känner exakt likadant, det är många som nämner att de vill lägga ner p.g.a detta. Det funkar inte. Det är för mycket ensamhet och man vet inte vad man håller på med längre. Jag hade hellre varit hemma med familj och vänner istället för att åka runt såhär. Du ska äta, sova och träna på rummet. Man blir helt instängd i skallen. Självklart är vi tacksamma över att vi kan fortsätta jobba men det är inte så glamoröst direkt.
Hur mycket tid har ni kunnat spendera ute i det fria mellan träningar och matcher i Wimbledon?
– Ingenting alls. Vi får inte gå ut och vistas bland folk. Vi måste alltid ta ”tunnelvägen” på anläggningen i Wimbledon. Men vi ska inte klaga eftersom området är så vackert, utsikten är helt fantastisk från spelarrestaurangen osv. Vi är också helt instängda på hotellet. Det är tufft. Vi har varit instängda på olika tävlingar sedan september förra året men jag känner ändå att när vi ändå är här nu, i Wimbledon, så är allt värt det jobbiga. Det går inte att jämföra med hur det var i Australian Open och Franska Öppna.
Hur har du gjort för att fördriva tid inne på rummet? Tittat på olika TV-serier? Filmer? Stirra in i väggen?
– Man blir galen och det är därför jag har filmat mycket och lagt upp på Instagram. Man har visat upp lite på hur det sett ut inifrån och jag tror att de som följer uppskattat det. Man connectar med fansen på ett sätt också.
Swedish Open väntar härnäst. Hur låter dina tankar om att få spela framför den svenska tennispubliken i Båstad igen?
– Det ser jag fram emot! Man får verkligen en varm känsla av tävlingen i Båstad och de som jobbar i Players desk och alla runtomkring är verkligen helt fantastiska. Skönt med hemmaplan igen och att spela framför familj och vänner som stöttar en. Jag frågade också om ett wildcard till singeltävlingen eftersom jag har spelat många år i rad och gjort bra ifrån mig. Jag har också kvalat in av de som fått wildcard senaste gångerna dessutom. Jag vann också mot de flesta på sommartouren förra året. Det blev dock inget wildcard vilket jag tycker är lite synd.
Vem kommer du spela med i Swedish Open?
– Jag kommer spela med Erin Routliffe från Nya Zeeland.
Swedish Open startar på måndag den femte juli.
