Allistair Mccaw är en världsledande fitnesscoach och ett välbekant ansikte på både ATP och WTA-touren och har arbetat med en rad världsstjärnor genom åren såsom Svetlana Kuznetsova, Dinara Safina, Jelena Dokic och Xavier Malisse. Allistar har mångårig erfarenhet inom tränarskap och delar med sig av sina bästa tips gällande just coaching och berättar vad man absolut bör undvika om arbetar med yrket.
Allistar jobbar för närvarande med 34-rankade Kevin Anderson och berättar bland annat om de uppoffringar Kevin tvingats göra genom åren för att komma dit han är idag.
Allistair Mccaw är ansvarig fystränare för Kevin Anderson och spenderar ungefär 25-30 veckor om året tillsammans med den storservande jätten. Ett arbete han trivs väldigt bra med och Allistair medger att Andersons intåg till topp-10 för första gången i karriären beror på det mentala.
– Vi har vår bas i Florida där vi träffas för det mesta men även vid alla Grand Slams och en del Masters. Kevin har en ruskigt bra arbetsmoral och vill hela tiden bli bättre. Han är tränarvänlig, lyssnar hela tiden och ställer frågor! Han har förbättrat det mesta genom åren och blivit mer jämn. En spelare som Kevin Anderson är tvungen att jobba stenhårt då han har inte samma typ av slag som t.ex Federer och Djokovic, Kevin vet att han måste jobba hårt och det är mer respekt för mig!
– Det som han har förbättrat mest dock är hans atletiska förmåga. Du kan ha ett stort spel och ha alla slag i boken men rör du dig inte bra på banan kommer du inte att nå toppen. Den mentala biten har förbättrats avsevärt och han jobbar kontinuerligt med en psykolog i Florida. Vinsten mot Andy Murray i US Open 2015 (Fjärde rundan) hade han nog inte klarat av för ett par år sedan!
Hur ser en typisk dag ut för Kevin?
– Vaknar vid 07:00, kaffe och frukost vid 07:30, sedan gör han något som jag kallar för en ”pre performance routine”, ppr, vilket innebär en 20 minuter lång stretching med hjälp av en foamroller. 08:30 går han iväg till dagens första pass och mellan 12:30-13:00 är det lunch. Han tar en ”siesta” runt 13:00-14:00 ungefär och gitarren används även en del för att koppla av. 16:00-18:30 är det dags för dagens andra pass vilket oftast är det mest fysiska för dagen. Sedan massage mellan 19:00-20:00 och middag vid 20:30. 22:00 är det läggdags och kort sammanfattat är det väldigt strukturerat, vilket det måste vara!
Inget isbad?
– För mig finns det inga tillräckliga bevis på att isbad fungerar för idrottare! Skulle möjligtvis kunna vara då vara om de har spelat i 35-36 grader och spelarna håller på att smälta…
Du har tidigare arbetat med Tomic, Malisse och Bogomolov JR på herrsidan, tre spelare med helt olika personligheter och karaktärer. Hur var det att arbeta med dem?
– Varje spelare är unika i sitt sätt att vara och det ”paket” som spelaren i fråga erbjuder. Mitt jobb blir då att anpassa mig till varje individ. Du får spelare som är vid olika steg i sina karriärer och ditt tillvägagångssätt måste skilja sig gentemot varje spelare. Jag hade Tomic som var yngre, Malisse äldre och varit på touren i 15 år och visste hur allt redan fungerade. Varje spelare har varit en fantastisk erfarenhet för mig.
Vilka element är viktiga för en tränare att ha?
–Många aspekter bör man kunna hantera och bemästra men det viktigaste är din förmåga att kunna förmedla och kommunicera med spelaren. Du försöker alltid läsa av en spelares tankar och tänka på hur du ska bemöta spelaren. Varje dag anpassar du dig och justerar dig gentemot spelaren och din förmåga att lyssna är väldigt viktig.
Vad är det största felet tennistränare gör idag generellt enligt dig?
– Man ger för många tips och spelaren blir istället förvirrad, ”overcoaching” brukar jag kalla det. Spelaren kan inte ta till sig allt på en gång och man måste förstå att spelare lär sig olika och utvecklas olika. Du och jag kan gå på samma lektioner i skolan men det betyder inte per automatik att vi båda lär oss lika mycket. Tränare måste ha tålamod!
Vad är din filosofi som tränare?
– Alltid sätta atleten i första hand, vara en bra lyssnare, kunna anpassa sig och justera till vad atleten behöver förbättra vid tidpunkten. Min filosofi är inte att utveckla spelaren utan istället personen i fråga då jag har möjligheten att jobba med människor och kunna påverka. Jag skulle älskat att prova på läraryrket då de bästa tränarna är de som är bäst på att lära ut och just termen ”coach” handlar mer om att styra och leda en grupp än att faktiskt lära ut.
Allistair spelade själv tennis som junior och var som bäst rankad topp-20 för 14-åringar i Sydafrika. Han berättar att han tidigt fattade tycke för sporten och själv alltid njöt av att stå på banan men att han mer och mer drog sig till tränarbiten ju äldre han blev. Irlandsfödda Mccaw åker världen runt för att föreläsa om sina metoder och pratar i regel om högintensiv träning, motivation, mental träning och angående det sistnämnda har han ett tips på hur man ska inte låta sig påverkas negativt vid motgångar på banan.
– Allt handlar om att kontrollera det som du verkligen kan kontrollera. Kan du kontrollera vinden, en fuskande motståndare och en nätrullare? Nej. Du måste låta det vara och enbart fokusera på att kontrollera det som du kan kontrollera, såsom din attityd ute på banan. Vissa saker händer bara och det måste du släppa.
Tycker du att vi bör prata mer om den mentala biten i tennis och ge det mer uppmärksamhet? Mardy Fish beskrev sina problem som en sjukdom t.ex.
– Absolut! Idrottsmän som har åstadkommit något stort har haft en obalans i livet tidigare vilket är helt normalt eftersom de har spenderat åtskilliga timmar på träning, träning och träning. Anders Erikssons teori om 10 000 timmars övning (se länk) för att ha en chans att ta sig till eliten är intressant och det säger sig själv att sex timmar av något specifikt varje dag bidrar till en viss sorts obalans. Viktigt då för folk i branschen att ha vetskapen om vilken hjälp elitidrottsmän behöver få i form av mental träning. Idrottsstjärnor, artister, skådespelare – de är som vilka människor som helst. De har bra, dåliga dagar och folk målar upp en orealistisk bild om att de är oövervinneliga och nästintill odödliga.
Vilka råd skulle du ge talangfulla juniorer som drömmer om ett liv som tennisproffs?
– Följ din dröm och ha mål med ditt utövande och gör ditt bästa varje dag. Visserligen en klyscha men det stämmer fullt ut! Lyssna på dina tränare. De bästa spelarna är de som är mest ”coachbara”, Kevin Anderson är ett gott exempel på det. Han tror inte han vet allt och är alltid villig att lyssna, säger Allistair och fortsätter.
– När jag arbetade med Svetlana Kuznetsova i Dubai för ett par år sedan tränade vi bredvid Federer som då tränades av Paul Annacone och jag imponerades verkligen över hur Federer tog till sig saker på banan. Vi ser att han lär sig nya saker hela tiden och det såg vi inte minst under Edbergs ledning. Det finns tyvärr 14-15-16-åringar som tror redan att de är för bra och redan kan allt vilket inte alls är optimalt. Jobba mot dina mål och jämför dig inte med andra då alla har sin egen utveckling!
Avslutningsvis, hur ska man som tennisförälder agera gentemot sina barn?
– Ha förståelsen för att det inte handlar om dig utan om ditt barn. Ge beröm för deras attityd och inställning istället för att enbart fokusera på resultaten. Var tålmodig och framförallt, ha kul!
