Trots ”bara” tre sejourer i Stockholm Open genom åren för ”Göteborgs Zlatan” är minnena många och något unika. Markus Eriksson!
***
Berätta – vad är ditt första Stockholm Open-minne?
– Jag spelade Pirres Pokal. Jag tror det var 2003, samma år som Robin Söderling och Mardy Fish spelade finalen. Linus Eriksson var med i samma lag som mig i Pirres och det var första gången jag var på plats i Kungliga.
Jag snackade med Måns Dahlberg tidigare och han hade ett snarlikt scenario som dig då hans första Stockholm Open-minne kom i samband med Pirres Pokal, typ 12-13 år gammal.
– Intressant!
Du, 2009 gör du din debut i Stockholm Open. Du spelar kvalet, torskar i den första kvalomgången i raka set raka set mot Giovanni Lapentti, 6-4, 6-2. Vad minns du från den?
– Det jag kommer ihåg är att jag förlorade. Vi spelade på banorna bredvid Centercourten där alla reklammontrar ligger idag. Jag var rätt ung. Hur gammal var jag egentligen?
11 år sedan.
– 11 år sedan! Wow. Då var man ung och lovande. Men jag hade ingen riktig chans där mot Lapentti. Jag har bara spelat två gånger i Stockholm Open tror jag totalt.
Det är tre totalt. Din andra sejour kom 2013!
– Den kommer jag ihåg! Jag fick wildcardet till huvudtävlingen efter att ha kammat hem flest poäng i förtävlingarna. Danderyd, Falun och Jönköping. Göteborg gick först av alla men den spelade jag inte. En tävling mindre på mig men man knep hem det ändå.
I huvudtävlingen mötte du serve och volley-specialisten Kenny De Schepper som du pressade i tre set. Tyvärr förlust för din del med 5-7 i avgörande men en bra fight!
– Jo, det var riktigt nära där med 5-7 i tredje. Kvällsmatch, centercourt och bra stämning i Kungliga. Det var ett stort ögonblick för mig trots förlusten.
Vi spolar fram till 2018. Du pressar Gulbis som sedermera tog sig till final i Stockholm Open. Siffrorna: 6-4, 7-6. Gulbis varvar med att spela enastående tennis, psyka dig, skälla ut publik, osv. Vad minns du själv?
– Den spelade jag också rätt bra i. Det var rätt tight i första. I andra set pressade jag honom till tiebreak. Han gick hela vägen från kvalet till finalen så lite ”back” med lottningen trots allt. Jag minns att formen var bra då jag hade vunnit Good to Greats 25K-tävling några veckor innan.
I en intervju med Tennisportalen efter matchen mot Gulbis sa du följande: ”Vid varje serve stod han som att inte var redo riktigt. Det har jag aldrig varit med om innan, att någon försöker psyka dig inför varje serve. Småprata och hålla på.”
– Nä men han håller alltid på med grejer. Han är riktigt speciell den gubben.
Vi byter ämne. Är du besviken på att du inte fick en plats i förkvalet i år? Man kan argumentera för att Tennis Stockholm enbart vill ha spelare från sin region, samtidigt som du har du spelat förkvalet tidigare år.
– Såhär. Jag förstår helt och hållet att det är en tävling för spelare i Stockholm och de (Tennis Stockholm) vill ha sina gubbar med. Ingen annan har fått ett WC till förkvalet utanför regionen, förutom mig då. Jag var med två gånger tidigare, vann en gång och gick till final i den andra. 2018 fick jag också wildcard till slut efter att Pim-Pim drog sig ur. Det är tråkigt att jag inte var med i år men samtidigt, jag fattar, jag har inte presterat i år och de prioriterar stockholmarna. Det är inte bara jag heller, Filip (Bergevi) kanske borde varit med också. Men det rör mig inte så mycket faktiskt. Jag får signa alternate och kan kanske komma in ändå.
Någon anekdot från Stockholm Open (gärna oberättad) som du vill bjuda oss på här innan vi lägger på luren?
– Jag får väl ta min match mot De Schepper då jag spelade med Hawkeye på banan för första gången i min karriär. Alla rätt! Alla rätt hade jag med mina ”Challenges”. Om jag någon gång klagar på ett domslut när jag spelar Futures så vet du att jag hade alla rätt på centercourten i Kungliga. Jag är facit!
Intervjun spelades in innan det blev klart att Markus fick ett wildcard i dubbeltävlingen med Elias Ymer.
