Tennisportalen var på plats under onsdagens presskonferens i Kungliga Tennishallen med debuterande förbundskaptenen Robin Söderling.
Ett transkript av presskonferensen finner ni nedan:
Hur är känslan dagarna före match?
– Det är lite nervöst faktiskt. Roligt men lite nervöst. När jag körde med Elias tidigare och tränade någon märkte jag att det är så nära man kan komma att spela själv. Man får tillbaka känslorna lite som man fick inför match, något man saknat själv. Jag tycker det är roligt. Samtidigt är man lite mer hjälplös när man själv inte står på banan och spelar och det kan också vara jobbigare.
– Lite nervös ska man vara och det är en viktigt match. Vi vill alla vinna den och det skulle betyda mycket för spelarna, förbundet och för tennisen i allmänhet i landet. Som sagt, lite nervös ska man vara och det visar att man vill också. Vi har haft bra träningar, alla spelare är laddade och alla är riktigt sugna på att ta en plats och spela. Känslan är bra och stämningen likaså. Mycket är positivt!
Hur har din syn på den här matchen förändrats senaste veckorna i och med Garin och Jarrys avhopp? Man skulle kunna säga att ni är stora favoriter mot Chile vilket tidigare kanske var 50/50 med Chiles fixstjärnor i laget.
– På papperet i alla fall blir det en enklare match utan Garin och Jarry. Samtidigt är det farligt att fokusera för mycket på Chile och vi ska göra vår grej, oavsett vilka de ställer upp med. Chile har fortfarande ett bra lag med Tabilo och Barrios, det är bra spelare. Vi kommer behöva spela bra. Vi har inte pratat så mycket om att Garin och Jarry inte kommer utan det är fullt fokus på att prestera bra. Samtidigt – hade jag fått välja Chile med eller utan Garin/Jarry hade jag valt utan såklart.
Hur mycket har ni kollat på Tabilo och Barrios? Båda lär ta hand om singlarna och dubbeln.
– Det är så vi tror, att de kommer dubblera. Man har sett att de har tränat mest, både singel och dubbel. Tabilo kan prestera ganska bra på hardcourt och han är en bra spelare. Jag kollade på honom några matcher i Melbourne när han kvalade in och vann en runda. Han är en bra Challengerspelare, steget mellan Challengers och ATP, han har spelat upp sig ett tag. En tuff match i förstasingeln. De är faktiskt rätt bra i dubbel tillsammans också och var i semifinal förra veckan (Santiago ATP). Det är inte optimalt heller när formatet är som det är när man spelar över två dagar och inte tre som tidigare. Ska du spela dubbeln på lördagen och bara få en halvtimme och in igen och spela singel, vi får väl se om de gör det men det är tuffare såklart när det var som innan att det bara var en match på lördagen.
Vad tycker du om det nuvarande upplägget?
– Jag förstår att de har ändrat lite för det kändes som att intresset hade gått ner lite, det blev svårare och svårare att få med toppspelarna. Det blev ganska drastiska förändringar, jag gillade Davis Cup med hemma och borta-formatet. Stämningen kunde bli helt fantastisk. Jag älskade hemmamatcher men tyckte det var riktigt kul att spela bortamatcher också. Det försvinner lite och visst, vi har kvar det i kvalet vi befinner oss i. Vi får se, det har bara varit i ett år (Davis Cup Finals), nu blev det ganska bra och Spanien vann. Vet inte hur det hade varit om Australien eller Tyskland hade spelat i final men det återstår att se.
Vad betyder det för dig att ha ett hedersuppdrag som förbundskapten för Sveriges Davis Cup-lag?
– Det var jäkligt kul och att jag ens blev tillfrågad var superroligt. Mina första minnen av min tennis är egentligen från Davis Cup när jag var i Skandinavium både 1994 och 1997, jag kan säga fel på datumen, Sverige mötte USA i finalerna där. Jag sprang runt som en liten kille, samlade autografer och drömde om att få spela. Jag fick vara med och spela också under många år och nu som gubbe får man vara med som kapten. Jag har gjort alla roller. Det känns jättestort!
Vad kan man bidra som förbundskapten?
– Det är några dagar innan match nu och man vill inte göra alltför stora förändringar, man vill se till att spelarna jobbar på smågrejer, man får utgå mycket från hur spelarna själva känner och vad de vill i det här läget. Spela in sig på banorna, underlaget, bollarna och att de är fräscha och laddade.
Hur resonerade kring André Göransson? Var det ett tufft beslut att inte ta ut honom i laget?
– Det var det svåraste beslut den här matchen, absolut. Jag hade mycket funderingar. Dubbel är annorlunda mot singel. I singel kan du plocka ut de två bästa spelarna. I dubbel ska spelarna passa ihop. Båda (Lindstedt/Göransson) vill egentligen spela på forehandssidan, någon hade behövt gå över och spela på backhandssidan. ”Mackan” har spelat många matcher med ”Robban” och är mycket mer samspelta än t.e.x André och ”Robban” skulle vara. ”Mackan” kan också dubblera och spela singel om något skulle hända med Elias och Micke eller Calle, det kan inte André, det var skittufft. Det var några funderingar jag hade där och det vägde över till att den här gången blir det bättre, tror jag, att ta med ”Mackan” istället för André, även fast André har spelat fantastiskt bra och vann i Pune. I dubbel är man två stycken.
Vad säger du om Elias Ymers form? Han har inte spelat en match sedan i januari i Bendigo.
– Det är tufft för honom. Han har inte spelat matcher och haft ont i foten från och till sedan i oktober. Han har haft en tuff period och bara spelat en match i år, en match där han inte kunde göra sig själv rättvisa. Nu är det bra med foten och det positiva är att han är utvilad och kunnat träna, han är hungrig och sugen. Självklart hade det varit bättre om han spelat matcher sista tiden. Stor skillnad på att träna och spela match.
Vad skulle det betyda för svensk tennis om ni vinner matchen och få spela slutspelet i november?
– Jättemycket. Man behöver få lite resultat, få fram lite spelare och att det behöver skrivas om det i media. ”Micke” har gjort det bra nu, han kommer in i Grand Slam-tävlingarna och jag märker redan att det börjar pratas lite mer tennis. Det är väldigt viktigt för hela sporten och för återväxten. En av anledningarna till att jag började med tennis var att det fanns så otroligt många svenska tennisspelare att följa när jag var liten. Det gäller få unga idrottstalanger, pojkar och flickor, att välja tennis, framför andra sporter. För ett antal år sedan och på 80, 90-talet då var tennis hett och många ville spela tennis. Man kan ha de bästa tränarna, förbundet, klubbarna men kan du inte attrahera talangerna till sporten är det svårt att få fram spelare.
Vad säger du om Mikaels framgångar senaste året och vilka saker i hans spel ser du som gjort att han kunnat ta nästa steg i sin tennis?
– Han har helt klart tagit ett klev och visat under en längre tid nu, det började egentligen i starten av 2019 när han vann en Challenger i Noumea. Det är inte så att han fått till det i några tävlingar här och där utan han har slagit många topp-100 spelare och verkligen visat att han hör hemma där. Han servar mycket bättre nu, blivit aggressivare, forehanden har blivit bättre och han vågar spela ut mer. Han har alltid varit en matchspelare och ”Micke” är tuff för alla. Han har en förmåga att ta sig in i matcher som många inte har. Jag brukar jämföra det med Murray som jag mötte ett antal gånger. Han kanske kunde vara lite seg i starten men hittade alltid sätt att komma tillbaka i matchen och i motståndarnas huvuden och det gör ”Micke” riktigt bra.
Carl Söderlund är debutant i truppen – vilken potential ser du i honom?
– Han har gjort det otroligt bra på träningar här. Sett väldigt bra ut och han är laddad och spelat bra tennis. Han är i en bra form. Det var också ett svårt val, det fanns en hel drös med spelare att välja mellan där men jag kände att Calle gjort det bra i USA och spelat mycket matcher där. Han är ganska orädd och skulle det bli så att Calle hoppar in i en femte och avgörande match tror jag han absolut inte skulle vika ned sig i en sådan situation, även fast han är debutant och det är klart, som alla andra, att han kan spela dåligt eller förlora. Calle är en spelare som ska besegras, man kan inte bara ställa ut skorna men han slår sig inte själv om man säger så. Det var en stor anledning till att jag valde Calle den här gången.
Är det några grejer du ser och tycker Elias bör förbättra för att steget in på topp-100?
– Absolut, alla spelare behöver förbättras hela tiden men för Elias del är det serven, uppkastet är lite för ojämnt ibland och han kommer in i perioder där han slår mycket dubbelfel. Forehandreturerna, volleyn måste han jobba på också. Vi jobbade mycket på att han skulle bli aggressivare och gå in i banan och styra med sin forehand, när han gör det spelar han som bäst. Det har han blivit bättre på men det är fortfarande serven och framförallt forehandreturerna. Jag skulle vilja se att han kommer in lite mer på nät, han får mycket lägen när han står och pressar med sin forehand, ibland avvaktar han och tvekar lite. Man pratar mycket om att vara aggressiv men vill man ta det här sista steget och slå sig in i topp-100, topp-50, är det svårt att vara passiv, alla spelar i ett sånt högt tempo. Man måste vara den som tar initiativ.
