Succéveckan i Pune som slutade med en semifinal på ATP-touren var onekligen svenskens bästa vecka på ATP-touren hittills.
Vi hade många frågor till ”Big Eli” som returnerade med en hel del intressanta svar – mycket nöje!
***
Elias! Om du får summera din fina vecka i Pune med dina egna ord, hur låter det då?
– Det började i Melbourne redan där jag jobbade på bra och kände att jag hade något på gång. Visst var det stora siffror mot Tabilo i kvalfinalen, det är inte ofta jag förlorar med liknande siffror men veckan efter gick han till final i Cordoba och det var ett bevis på att han spelade riktigt bra. Efter Melbourne tog jag en träningsvecka i Dubai med Gunnar Adalberth och brorsan (Rafael) flög vi ner från Ukraina. Alla spelare var kvar i Melbourne och jag behövde sparring. Man vet att man har kommit en bit när man kan flyga ner sin bror för en träningsvecka!
Du kvalar in i Pune, slår Travaglia i först och Karatsev i andra. Är det här du känner att okej, detta kan bli något riktigt stort?
– Inför matchen mot Karatsev kände jag att mina chanser till vinst var goda. Jag vet att spelare tycker det är jobbigt att möta mig för de vet att jag kan spela bra. Jag kvalade in som du säger, fick mina tre matcher och Karatsev gjorde sin första match i tävlingen. Jag har chans mot alla spelare när mitt spel stämmer eftersom jag spelar så tungt. Helt klart min största seger i karriären och det är jag riktigt glad över.
Hur tuff var semifinalen mot Joao Sousa att smälta när du har tre matchbollar och ändå är så nära din första ATP-final i karriären?
– Absolut, den var svår att smälta och jag har gått igenom poängen i mitt huvud i efterhand men om jag ska vara helt ärligt är jag nöjd med mig själv eftersom jag aldrig kommer glömma förlusten mot Fognini i Stockholm Open (2017). Jag hade en matchboll där men förlorade för att jag inte spelade ut riktigt. Nu hade jag en matchboll mot Sousa, på en andraserve dessutom och jag har tänkt på det ofta sedan förlusten mot Fognini. Får jag ett liknande läge igen ska jag spela ut. Andraserven hamnade på min forehand och jag gick för den.
– Han gjorde det bra på sina andra matchbollar med en vinnare och en nätrullare för min del. Det är ett steg på vägen. Nästa gång vet jag att okej, jag har gått för en matchboll och kommer kunna dra lärdomar av det om jag hamnar i en liknande situation igen. Det finns inget slut på det när det kommer till lärdomar.
Din serve och forehand funkade bäst under veckan i Pune, hur viktiga är de komponenterna för att ditt spel ska funka?
– Vi spelade 600 meter över havet i Pune så jag fick lite mer ”pop” på serven men absolut, när min serve sitter kan jag slå vem som helst. Jag har ett stort spel i mig och allting börjar klicka mer och mer känner jag. Jag är farlig att möta nu.
Elias! Vi måste stanna vid din bokläsning där i semifinalen. Bilder som i efterhand gått viralt får man ändå lov att säga.
– Haha. Det är många som skrivit till mig på Instagram… det är secrets, secrets.
Blev du inte lite arg när kameramannen kom så nära inpå från sidan och lyckades zooma in dina anteckningar?
– Jag var så fokuserad, jag hann inte ens uppfatta att han stod där. Alltså det var ett fokuserande på en helt annan nivå.
Då undrar man om du blev lite förnärmad när jag la ut dina anteckningar (som kameramannen zoomade in) på vårt Instagramkonto?
– Nejdå, det är bara kul med lite secrets!
Straffa motståndarna snabbt, fokusera, acceptera. Bra stödord såg man!
– Haha, det är kul bara.
Du hade några riktigt sköna intervjuer med reportern i Pune där du bland annat avslöjade att din mage klarar av indisk mat som ingen annan. Utveckla gärna!
– Jag hade lite problem med magen under förra året men nu i Indien var det inga problem överhuvudtaget. Kanske blir det att äta mer indiskt framöver…
Ledande fråga här förvisso men hur mycket inspiration gav det att du och Mikael nådde semifinal samtidigt på ATP-touren för första gången i era karriärer?
– Superkul verkligen! Jag säger som en vis man en gång i tiden sa till mig: ”Man är aldrig så bra som folk säger när du vinner och man är aldrig så dålig som folk säger när du förlorar”. Man måste ha fötterna på jorden. Visst, det blir en hype men man får inte flyga iväg i huvudet. Man måste vara cool liksom.
Visa ord! Jag såg att du retweetade vår ”Best points of the Ymer brothers” på twitter. Vilken poäng gillade du mest?
– Nej men retweeten handlade mer om att jag och Mikael växt upp med Youtube och man har kollat ”Best points” på alla möjliga spelare. Att få en sådan video själv, jag tänkte bara ”shit”! Det är stort! Jag försöker hela tiden se små steg på vägen, saker som andra kanske tar för givet.
Vilken poäng gillade du mest om du har sett hela videon?
– Jodå. Jag har sett videon men du missade en poäng mot Nikola Milojevic i Helsinki. Jag gick runt på en andraserve och smällde en inside-out kort kross vid ställningen 6-5 i andra set till mig och 30-15 till mig i hans serve. Den måste du hitta. Ymer vs Milosevic i Helsinki.
Den löser jag! Poängen mot Gerasimov, är det den sjukaste du spelat i din karriär?
– Jag fattar inte hur jag hittade snabbheten där men också när jag springer upp stoppvolleyn i dubbeln i Stockholm Open (Pavic/Venus).
Du har också några riktigt sjuka poäng i Dallas. Jag har aldrig sett dig slå så hårt? Otrolig träff på kulan får man ändå säga.
– Du har rätt. Jag blev chockad själv faktiskt.
Innan vi släpper dig , hur mycket längtar du till den 4-5 mars i Helsingborg när ni tar emot Japan i DC-playoffet?
– Det var så kul senast i Madrid och det hade verkligen varit skoj med ett slutspel igen. Japan blir en tuff match men jag och ”Mike” får steppa upp!
En sista uppmaning till fansen?
– Ni behöver komma nu. Nu kör vi. Jag vill ha hela Sverige i Helsingborg!
