Elias Ymer hade aldrig förlorat en kvalfinal (3/3 vunna) i Australian Open inför mötet med chilenaren Alejandro Tabilo.
Det gick inte vägen för Elias som i intervjun nedan berättar varför, hur han våndades över att vara ett avhopp från en lucky loser-biljett i huvudtävlingen samt armbandet som blivit en stor snackis på sociala medier.
***
Elias Ymer – first things first! Berätta om armbandet som vi alla blev bländade av i sändningen senast under mötet mellan Tsitsipas och din bror.
– Haha! Det var faktiskt en julklapp till mig själv, av mig själv. Efter matchen fick jag många meddelanden måste jag vara helt ärlig och säga.
Hur dyr är den undrar man då genast?
– Haha. Inga kommentarer…
Hur tufft var det att vara en plats från huvudtävlingen i Australian Open? Flera spelare drog sig tätt inpå och när Casper Ruud drog sig ett par timmar innan den första omgångens slut var känslan att du skulle gå in som lucky loser. Hur gick tankarna där för dig när du ändå var så nära?
– Absolut, det var tufft men man ska aldrig förvänta sig att bli lucky loser eftersom jag hade chansen att kvala in och vinna. Samtidigt vill man vara kvar i tävlingen när man är på plats och har chans till en ny biljett. Jag ska vinna nästa gång. Jag tror att jag har vunnit alla mina kvalfinaler jag spelat tidigare och om man förlorar någon gång, det är okej. Jag känner att jag är på gång nu och har ett jättefint schema framöver. Jag hoppas på att ”keep up the good shape” i fortsättningen också.
Hur ser du på din kvalfinal mot Alejandro Tabilo och hade du med facit i hand gjort något annorlunda i din gameplan?
– När jag mötte honom senast i Davis Cup tyckte jag att det var svårt att läsa hans serve. Jag hade hoppats på att det skulle varit lättare nu i kvalfinalen eftersom jag har fler matcher under bältet än vad som var fallet inför Davis Cup. Jag fick knappt in några returer och när det händer hinner du inte bygga upp några taktiska delar i matchen. Kanske borde jag fokuserat mer på mina servegem och kanske ”lämnat” mina returgem lite mer. Tabilo mötte Alcaraz i matchen efter och spanjoren spelade extremt snabbt. Kanske måste jag göra det nästa gång vi möts och inte ge honom lika mycket tid.
Hur mycket anspänning och hur nervöst kan det vara i ett Grand Slam-kval? Alla är hungriga, du har enormt mycket pengar och poäng inblandade och lätta matcher/lätta lottningar existerar inte.
– Låt mig säga såhär, det är hyfsat stor skillnad på att vara sist in och förstaseedad i kvalet. Alla tycker oftast synd om spelaren som är förstaseedad. Grand Slam main draw är där man vill spela som mest och det är 16 spelare av 128 som kvalar in. Jag ska göra mitt allra yttersta för att spela main draw nästa gång!
Du var såklart på plats i boxen senast när Mikael mötte Stefanos Tsitsipas. Vad säger du om hans insats?
– Mikael gjorde allt han kunde för dagen. Stefanos är en väldigt duktig spelare. Det var en bra match, och Mikael hade några lägen med 2-0 i andra set och 40-15. Skulle han vinna andra set blir det en helt annan match. Stefanos kanske skulle bli nervös. Generellt flöt allt på för Stefanos i matchen, hela tiden. ”Bom, bom, bom”. Det är svårt att slå de här killarna, man måste vara med och störa i början, annars är det kört. Stefanos är en kvalitetsspelare och Mikael gör helt klart en godkänd insats.
Hur mycket är det att du scoutar dina motståndare kontra att du spelar ditt eget spel och hur ser då själva scoutningen ut? Många klipp på Youtube?
– Jag tror att alla gör det olika. Vissa gillar mycket taktiska grejer, vart i banan de ska spela, hur de ska spela. Andra spelare bara gillar att köra på med sitt egna spel, känna hur det känns på matchen. Det är klart att man kollar och scoutar vem man möter. Kanske har man några anteckningar kvar från tidigare matcher men jag börjar mer tro på att man ska utgå från att spela sitt spel mer. Alla är så bra nu. Det kan finnas inslag av taktik här och där men man ska mest fokusera på sitt eget spel och försöka nå sin högstanivå själv, tror jag.
