Denis Shapovalov, jösses! Eller ”Oh mon dieu my god what is going on” som Lasse Granqvist uttryckte sig en gång i tiden. Ja, faktum är att den 18-åriga kanadensaren tveklöst haft sin bästa vecka i karriären och vi ska kika närmare på vad som egentligen hände i Montreal.
Blickarna inför årets upplaga av Montreal Masters, ur ett hemmaperspektiv, riktades mot landets fixstjärna Milos Raonic. Storservaren är idag rankad tia på världsrankingen och fick finna sig i att vara sjätteseedad i turneringen. ”Missile-Raonic” har inte haft ett sprudlande 2017 men brukar i regel prestera bra när det vankas tennis på hemmaplan. Dock var det många som satte kaffet i halsen när Raonic förlorade tämligen enkelt med 6-4, 6-4 mot Adrian Mannarino från Frankrike.
Ingen trodde heller på allvar att varken Vasek Pospisil eller Pete Polansky skulle få uppleva några större framgångar i turneringen och när det dessutom stod klart att spelarna drog varandra i öppningsrundan grusades alla möjliga förhoppningar. Roger Federer väntade ju i efterföljande omgång…
Dennis Shapovalov då? Jo, han kommer ligga runt 70-strecket nu på måndag när rankingen uppdateras och fick 360 nya fräscha ATP-poäng. Men det kunde gått åt andra hållet redan i den första omgången.
Rogerio Dutra Silva grämer sig nog fortfarande över att han inte vann den där satans matchen trots fyra matchbollar…
Det var bara att tacka och ta emot för Shapovalov som klarade ett rejält test på centercourten inför entusiatiska hemmafans som gjorde allt i sin makt för att lyfta honom. Nästa uppgift stavades Juan Martin Del Potro och nu var de flesta ändå eniga om att hit, men inte längre. Shapovalov ville annat.
Han visade redan inledningsvis att han trodde på det. Respektlös och en my
cket väl taktiskt utförd match. Han bara malde ner Del Potros backhand sakta men säkert, likt Rafael Nadal själv haft så stora framgångar mot Federer, och när utrymmet gavs tvekade inte Shapovalov att gå in i banan och föra spelet.
Kanadensaren vidare efter två raka set. Nästa uppgift: Rafael Nadal. Ja, hit men inte längre som sagt. Vem trodde verkligen på att han skulle slå ”Rafa”? Ingen förutom han själv.
